Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bohus slott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IIohus slott.
19
hundradetal, och deras fana vajar redan på tornet, då detta med en
förfärlig knall flyger i luften. En behjertad man at besättningen hade,
uppoffrande sig för sitt fosterlands heder, anländt ett under tornet nedfördt
krutförråd, sedan Jens Holgersson, på sin konungs vägnar, lofvat draga
försorg om hans efterlefvande familj. Väl fortsattes derefter
stormlöpningen, tills inemot aftonen, men trupperne voro uttröttade och modfällda.
Allt lamare och lamare drefs belägringen. Nils Boye afsattes, men skyllde på
Sturen. Denne hcmkallades, och konungen, alltid misstänksam,
isynnerhet emot denna slägt, lät honom hålla det bekanta skymfliga intåget i
Stockholm, pä en utsvulten häst och med halmkrona pä hufvudet.
Följande året mördades han af konungens egen hand. Men mot Bohus
sändes å nyo Carolus de fflornay. Dock, hunger, brist och modlöshet
herrskade bland soldaterna. Två fännikor at dem blefvo nedhuggna, vid ett
utfall, som de belägrade gjorde, de öfriga flydde, men flottbroarna brasto
under dem, och cu bel mängd fann sin död bland böljorna. Danskarne
togo vid detta tillfälle tre kanoner, hvilka uppställdes vid "vandkunsten,"
(N:o 21 pl. sid. 2) och sä många vapen de förmådde bortföra, likaså
hjelmar fyllda med ister, lin- och hampfrö, målen ekbark och kli m. m.
hvilket allt de stackars svenskarne skolat haft till födoämnen. Ändteligen, d.
1 Maj, måste denna belägring, som de föregående, utan resultat upphäfvas.
En sednare belägring i Januari 1567, under Tönnes Olofssons befäl,
var belt kort och likaledes utan framgång, hvarefter Bohus fick vara i
fred, under konung Eriks öfriga regeringstid.
Under Johan IU:s regering, 15G9, då Jörgen Skräm förde befälet på
slottet, gjorde de svenska ett infall på Hisingen, under anförande af
Brynte Birgersson Lilje, intogo d. 2 Jan. 1570 ett läger, som danskarne
derstädes innehade, och nedhöggo dess besättning, så att blott fyra man
undkommo.
Kriget slöts genom freden 1 Stettin, den 13:de Dec. 1570, hvilken på
intet vis kunde kallas hederlig för värt land, och tvisteämnet, de tre
kronorna, blänka i Danmarks rikes vapensköld ännu i dag.
Fyrtioett fredsår förflöto nu, under hvilka slottet, isynnerhet åren
1595 och 1605, ytterligare befästades, och, efter den tidens begrepp,
gjordes nästan ointagligt, Ett besök härstädes, af ett ungt, nygift konungapar,
må här auteeknas, nemligen konung Jakob VI af Skottland, Marie Stuarts
son, och hans unga sexton-åriga drottning, danska prinsessan Anna.
Förhållandet härmed var, att hon, som i Sept. 1589 från Köpenhamn gått
ombord till Skottland, för att derstädes fira sin förmälning, blef
väderdrif-ven till norska kusten och måste anlöpa Opslo. När konung Jacob fick
höra detta, tänkte han surprenera sin unga brud, och kom sjelf helt ovän-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
