Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konungahella
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kon ung a-h ella, 77
(smärre fartyg) och på hvarje af dessa voro 44 man och två hästar.
Du-nlmlz het konungens systerson och Unnlbnr var en annan höfding, som
hade under sitt befäl mycket folk. Dessa tvenne rodde med sina flottor
genom östra elfarmen upp omkring Hisingen, och framkommo sålunda
ofvanför staden. Men en annan flotta anlände genom vestra elfarmen,
lade till ute vid pilarne (ut vit Stikin), der landsatte de sina hästar och
togo sedan vägen ofvan om Brattåscn. Stadsfolket var församladt i
Kastala kyrkan, och under det Andreas prest som bäst messade, kom hans
måg Einar, med den tidning, att en väldig flotta nalkades staden, och en
ryttareskara sågs rida upp omkring Brattåsen. Många sade dä, att det
månde vara Erik, Dana konung, af hvilken de icke trodde sig hafva
flendt-ligheter att befara. Folket begaf sig skyndsamt ner till sina hem i
staden, togo der sina vapen, begåfvo sig ut pä skeppsbryggorna och sågo
derifrån att ofrid var för handen och fienderne en väldig hop.
Nio österfarare-skepp, tillhörande köpmän, lågo i elfven, längs
bryggorna; invid dessa lade venderne sig först och slogos med besättningarne.
Der blef en bård kamp, ty de angripne värjde sig länge och manligen.
Venderna förlorade 150 fartyg, med tillhörande besättning, innan
köpmansskeppen blefvo afröjda. Under hetaste striden stod stadsfolket på
bryggorna och sköt på hedningarne• men då de sågo, att stridens utgång
vände sig till köpmansfartygens nackdel, flydde de upp i staden, togo der
sina kostbarheter och allt hvad de kunde föra med sig, begifvaude sig
sedan dermed in i borgen. Men Solveig, hennes döttrar och två andra
qvinnor skyndade sig undan upp åt laudet. Så snart venderne väl fått
köp-mansfärtygen i sitt våld, gingo de i land, öfversågo sitt folk och märkte
då hvad skada de lidit. En del af detn lopp in i staden, andra ombord
på köpmansskeppen, togo allt det gods de ville hafva, lade sedan eld i
Staden och nedbrände den i grund, äfvensom fartygen. Derefter ryckte
de med all sin magt emot kastellet, färdige till anfall. Rettibur lät
till-bjuda dem. som der inue voro, fritt aftåg, med vapen, kläder, guld och
silfver. De afslogo dock detta och begåfvo sig ut på vallarna, hvarifrån
de anföllo fienden med skjutande och kastning af stenar och störar. Der
blef en hård strid och stort manfall, dock mest bland venderna.
Solveig anlände till en by kallad "Solbjalgir", och förkunnade der hvad
som var pä tärde. Då skare bndkaflc och sändes till Sbnrhaga", hvarest
mycket folk var församladt till s. k "sammanskotts-öl". Blaud andra
befann sig der bonden Ölver, kallad Stormand (Aulver Miklamndr). Denne
stod genast upp, tog sköld och hjelm, samt i audra handen en stor yxa,
sägande: "stån upp, raske män, tagen edra vapen och dragom åstad till
stadsfolkets bistånd; det blefve oss en nesa inför hvar man, att sitta här
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
