Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
108
" INLAND.
den tiden brukades knappast fnmiljnamn. om icke af främlingar, utan man
hette Nilsson, Pehrsson o. s. v.
Dessa nu beskrifna socknar utgöra Inlaillls Södre Härad,
Flålta kyrka fHolta) är gammal, men omändrad, hvarigenom dess
ursprungliga karaktär gått förlorad. Det enda som i densamma förtjenar
att anmärkas är en mindre altartafla, gifven 1672 af en Steno Petræus, som,
i inskrift på taflan, kallar sig "Inlandiæ et universi territorii Bahusiæ
in-spector." Den föreställer Cbristus på korset och omkring detsamma
gif-varen med hustru och tvenne barn. I tornrummet ligger en griftesten,
under hvilken en af pastorerne låtit begrafva en gammal trotjenare, som dödt
1 pesten 1654. Kyrkans dopfunt af sten är fyrbucklig, men utan alla or
namenter.
I en romantisk däld, mellan tvenne bergskedjor, ligger Gullbringa
säteri, omgifvet af yppig löfskog, mest ek och bok, i synnerhet ser man af
sednare slaget lummiga, afmålningsvärda exemplar. Åkrar och ängar
framsticka mellan trädgrupperna: på skrofliga, mosslupna klippor är heller
ingen brist. Hafvet döljes visserligen för blicken af den ena bergskedjan,
men vandraren bör dock i stormväder kunna förnimma dess rytande.
Bergskammens form är på sina ställen karakteristisk: man kan icke på
nära håll betrakta den, utan att tänka sig någon, från sydvest kommande,
våldsam kraft, som uppdrifvit klipporna i deras nuvarande läge.
I den skog. som närmast omgifver
gården, finner man ett vördigt minne från
fordom, en öfver tre alnar hög bautasten,
kringsatt med fyra smärre, i den ställning
som angifves af femman på en tärning.
Äfven en mindre stenkrets m. m. ses der
tätt bredvid. Ingen tradition åtföljer
forn-lemningen; men vandrarens tanke (öres på
Uplands-lagens ord: "det är råmärke, der
fem stenar stå, fyra utåt och en i
midten." Häremot kan med skäl invändas
att Uplands-lagen icke gällde i dessa
trakter. Den i Bohuslän af ålder gällande lag,
Gula-tingslagen, nämner ingenting bestämdt
om råmärkes beskaffenhet, men talar om dess uppgräfning och förflyttning
annorstädes. Då emedlertid norrmännen härstammade från Svearike och
naturligtvis derifrån medfört många institutioner, vore icke underligt om
äfven bland dem det upländska bruket följts. Uppe på gränsorna af
Fräkne härad har jag sett råmärken, af bönderna uttryckligen angifna såsom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
