Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hisingen, Öckeröarna m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HISINGEN, ÖCKERÖARNA M. M.
20 r
som Ödman, på sin kuriosa karta öfver Boliusläu, kallar rkonungaringen."
Det föregifna gränsmärket — af Ödman kalladt ^Högstena" — står åt S. V.
fa) och har tycke af en tjock hautasten, hög som en karl, men är
knappast annat än en naturtillfällighet. Hvad jag hittills icke fuunit af någon
anuan anmärkt är, att ön höjer sig åt norr, och att dess högsta punkt
formerar en s. k. "tingshög", ofvanpå
hvilken man finner en stensättning sådan
närstående figur utvisar. Jag har nästan med
ett visst misstroende betraktat denna
fornlemning, tror dock att den är äkta; och dä
bör man snarare här, än vid den
ofvannämnda s. k. bautastenen, söka det gamla
tredelande gränsmärke, hvarom snart skall
ordas. Ja, kanhända äro de tre smärre
steuhoparne lemningar efter de tre nordens
konungars säten. Högens öfra plan häller
22 alnar i diameter. Få det öfriga af ön tycker man sig här och der
skönja trekanter och stenar liggande i rad, men äro de lagde af
menniskohand, så äro de åtminstone sedan mycket rubbade.
Under påfven Agapeti II:s pontifikat, som räckte från år 942 till 955,
ägde en gränsreglering rum mellan Sverge och Danmark. Den som vid
densamma förde Sverges talan var Edmund Slemme, medregent (conrex)
åt Upsala-konuugen. Danmarks fullmäktige var Sven-Otto, som ock kallas
TJufvoskägg, och vid detta tillfälle — han blef icke riktigt konung förr än
985 — titulerades (prorex), d. v. s. vicekonung eller riksföreståndare.
Denna gränsereglering öfversändes, skriftligen affattad, till Rom, för att
erhålla påfvens stadfästelse, ett förfarande som icke bör väcka förundran;
ty det låg i tidens anda, och påfven kunde rätt så gerna bekräfta denna
afhandling, som ban. tfOO år sednare, kunde dela det nyss upptäckta
Amerika mellan Spanien och Portugal. Påfven utfärdade härom en s. k. : bulla’,
den vi ännu äga i behåll, i hvilken ban stadfäste gränseregleringen. Och
som Svea och Dana konungar tillika ät honom öfverlemnat afgörandet af
den rangstrid, som dem emellan i långliga tider ägt rum, så förordnade
påfven, att deras och konungens i Norge sammankomster skulle
hädanefter ega rum på Danaholmcn, der det första gränsemärket råkade ligga,
och att, då Sveakonungen vid sådana tillfällen steg af eller pä hästen,
skulle danske konungen hålla i betslet och den norske i stigbygeln*). Påfven
*) Den afskrift af gränaeregleringen hvilken funnitssooi bihang till gamla Norska Borgartings
lagen niger Bammalunda, men de afskrifter, som funnits vid de danska lagarne, säga att denna
àretjenst tillkom danska konungen af de andra tvi.
26
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
