Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uddevalla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
288
UDDRVAL1.A.
låge på hans egen jord och grund etc. etc." — Brefvet Sr påtecknadt
bakpå de orden: "bref om Hickefoss.» — Huruvida dessa deruti nämnda
ortnamn ännu finnas qvar, känner jag icke.
Uddevallas nyare historia visar oss ett samhälle ständigt trakasseradt
af afundsamma grannstäder, drabba dt af krigets olyckor, af vådeld flera
gånger ödelagdt; men som detta oaktadt ständigt gått fiamät, så väl i
välmåga som i hyfsning. — Från 1523 till 32 var staden, tillika med en del
af länet i konung Gustaf l:s väld. Efter dess återvändande under danskt
välde, fick den, 1537, af Christian 111 utvidgade handelsfriheter, genom
hvilka, äfvensom till följe af det rika sillfisket, dess välmåga grundlades.
Den lär troligtvis blifvit illa åtgången af Jesper Kruus under Brännefejden,
ehuru vi härom ingenting fått veta. Under Balsefejden lades staden, är
1644, i aska af svenske landshöfdingen Olof Stake, till hämnd derföre att
de norske afbränt Venersborg. Åter uppbyggd, eröfrades den, 1657,
under Krabbefejden, af Harald Stake, som dock icke tillfogade den något ondt.
Dä sedan, genom fredsslutet i Roeskilde, 1G58, länet förenades med Sverge,
blef Uddevalla af konung Carl Gustaf, som på allt vis gynnade Göteborg
och Marstrand, beröfvad sin stapclrätt. En del af dess friheter återfingos
dock 1664 och 67, och under tiden uppstodo flera sågverk, vid de många
vattenfallen inuti landet, hvilka åter bragte stadens välmåga i stigande.
Detta uppväckte Marstrandsboarnes afund, och de försökte vid riksdagarna
att. åstadkomma inskränkningar i Uddevallas friheter; men misslyckades.
Ja, deras åtgöranden medförde raka motsatsen af hvad de åsyftat, i thy
att Uddevalla, 1674, återfick sin förlorade stapelrätt.
År 1675 begynte Gyldenlövs fejden; till en början endast med
plundriugs-täg i norra länet, emedan v. Ascheberg hindrade de norskas
framträngande till Qvistrum. Men 1676 gick Gyldenlöve åter öfver Svinesund, i
spetsen för en här at 12,000 man. Han framryckte till Uddevalla, der han
slog svenskarne, fråntog dem nio fanor och eröfrade skansen, hvilken
sedan ända till fredsslutet förblef i de norskas händer. — Frän Uddevalla
lät han släpa en mängd skärgårdsfartyg öfver land till Venern, der ban
utrustade en liten flotta, gifvande sålunda föredömet till Carl Xll:s
mycket omtalade galertransport.
En dag, hvars händelser man gerna ville se utplånade ur Sverges
historia, är d. 29 Aug. 1677. — Svenska hären, 8000 man stark, stod,
anförd af Hl, G. de la Gardie och under honom af Sparre*) och Breltholz,
uppställd i slagordning framföre Uddevalla. Mol densamma anryckte från
Qui-strum en afdelning af Gyldenlöves armée 5,600 man stark under Degenfelt
*) Enligt Afzelii Sagohäfder, var denne en Pehr Sparre, och icke den Axel Sparre, som
figurerade vid undsättningen af Bohus 1678.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
