Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lane härad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
308
LANE HARAD.
— "Med jungfrun vilje vi svärja nu
Och lofven med henne göra,
J träder här fram både sveri och jungfru!
Att hvar och en det må böra!" —
På inessehok lade. herr Axel sin hand,
Och svärdet höll ban uti läste,
Hans rike fränder stodo derlios försann,
De ypperste nch de bäste.
Fästet höll lian uti sin hand,
Och udden stod mot en sten,
Sin ed på stunden gjorde han,
Och det fiirulan allt melin.
— "Väl hafver jag halt Valborg kär.
Hon var min högsta I rost:
Ja»- henne dock aldrig var så när,
Att jag henne en gäng har kysst."
På messcbuk lade den jungfru sin hand.
Och så sin ed allatle:
— "Min ögon vor’ aldrig så dristig för-
sann,
Jag torde herr Axel åskåda." —
Men lyckan hon vänder sig etc.
Del bars öfver henne en himmel skön
Och sattes på henne skrud.
Så följde de henne i salen In
Och kallade henne konungens brud.
In koin Hakon, konungens son,
Siri tal månde ban så lälla:
I
— "EJ ma härifrån någon riddare from
1 natt sin resa anställa.
I da<r vill j:i2 lästa Valborg lin,
Allt till min hjertans kära,
||ön skall nu vara dronningen min
Och kronan af ridan guld bära." —
Men lyckan hon vänder sig etc.
Der breddes duk, de sattes (ill hord,
Der skänktes både mjöd och vin,
Herr Avel han salt med sorgfullt mod
Och talte till kärest,tn sin;
— "J sägen mig, Valborg, min ädla ros,
Medan vi äro ena härinne,
Hvad råd vi kunna uppfinna oss,
Alt vår sorg niålte försvinna!" —
— "Får jag konungen, om det så går
Så sker det ju emot mitt minne.
Om jag än lefde i tusende år,
Går J mig aldrig af sinne.
I högan loft vill jag sitta med id
Och virka guldet, del röila;
Så Sorgelig vill jag lefva min tid,
Som turturdufvan månd’ göra.
Mon hvilar aldrig på grönan gren,
Hennes ben är’ aldrig så nötta,
Hon dricker aldrig det vallén rent,
Men rörer (lef först med fötter.
Min herre, J riden så Instelig
Alt jaga den vilda rä,
Alla de. tankar. J fån om mig,
J låten dem snart bortgå.
Min herre, J riden sä (röjdelig,
Att jaga den vilda bara,
Alla de tankar, J lån om mig,
J låtfn dem strax boitfaral" —
— "Om jag än rider i rosendelund
Och skådas de djur uti sk gar,
Hvad skall jag göra om natiesliind,
När jag dock icke kan sofva?
Mill (ädernesgods j.ig säljer försann,
För silfver och guld det. röda;
Se’11 vill jag draga i främmande land
Och sörja mig sjelf till döda." —
— "Min herre, J -äljen ej godset bort
Dit är så svårt att mista!
Men sänder bud til herr Elfbjörn fort,
lians do|ter skiden J lästa.
Allhed, hans dotter. J lästa må
Och lefva hos henne med ära;
J moders stad vill jag eder stå
1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
