Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bihang innehållande Tillägg och Beriktiganden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BIHANG.
Detaljerne oni dr. Margaretas vistelse på Bohus 1388 äro tagna från
Afzelii sagohäfder oeh üiar: Vadstcnense. Det lär dock icke ens vara
fullt säkert, att det var på Bohus Margareta emottog kallelsen til! svenska
thronen. Dock fiunes en förteckning öfver fornhandlingar, uti hvilken
kallelsebrefvet säges uppsatt på Bohus; men i det al Hvitfeld
offentliggjorda dokumentet finnes ej något bestämdt ställe uppgifvit. Deremot har
en af de vid valaktens uppsättande närvarande herrarne, Erik Kettilsson,
följande dag utgifvit ett bref rörande densamma, hvilket är dateradt från
Dalaborg. Det är dock eu möjlighet, att han kunnat vara på Dalaborg
på qvällen, ehuru ban varit på Bohus föregående dags förmiddag. — Att
Birger Ulfsson hetat Brahe är likaledes taget från Aiselius; ban lär hetat
Hjorthufvud.
Sid. 12. Enligt fornhandlingar har Bohus 1482 utstått eu belägring;
men derom har jag ingenting vidare kunnat utspana, än att en herr Yriau
Lorentzou då hade slottet inne (Se svenska rådets bref till det uorska,
med inbjudning till mötet i Halmstad; dat. Kalmar 1482)
Årtalet för Herlof Hydelads angrepp på Bohus är enligt Holmbergs
uppgift. Men det var Knut Allsson, som 1502 belägrade Bohus (se
minoliter-brödernes i Stockholm diarium). Knut Altsson låg ntantör slottet
från d. 25 Jan. till d. 29 Juli. Slotshcrre på Bobus var dä Henrik
Krummedike. Konung Hans kom sjelf med undsättning och tvang Knut Alfsson
att aftåga. Han begat sig till Aggerbus,. der ban var slottsherre Detta
slott blef då belägradt af Krummedike, som till sjös kommit dit. Af deuue
lockades Knut, mot gilven lejd, ut på fartygen, der eu ordvesling uppstod
mellau honom och Krummedike, som slöts dermed att Knut Alfson blef
dräpt och liket kastadt i sjön, d. 0 Aug. 1502. Knuts enka var Märta
Ivarsdotter Dyre, som sedan förmälde sig med Svante Sture, oeh beskylles
att hafva tagit gamle herr Sten at’ duga, emedan denne ansågs hafva
anstiftat det norska upproret. Herlof Hydctads uppror deremot inträffade
först 1508, de anförda detaljerne deraf äro riktiga, dock säga somlige att
det var utanför Aggebus Herlof Hydefad biel aflifvad.
Sid. 13, uppgilvcs att den slottsherre på Bohus, som aflade trohetseden
till k. Fredrik 1 i Danmark, hette Erik Eriksson Gyldenhorn. Uppgiften
är tagen frän det förtjeusttulla verket "Samlinger till det Norske folks sprog
och Historie", 1 delen sid. 363, hvilken mening än vidare försvaras i 6=te
delen, åberopaude Ilvitfelds auktoritet. Uppgiften är dock falsk.
Hvit-teld kallar visserligen mannen Erik Eriksson, men icke Gyldenhoru, och
förnamnet Erik är troligen ett tryckfel. Ty i det uorska diplomatariet
finnes: l:mo Hans Eriksons af vapen öppna bref, utställdt från lägret vid
Köpenhamn, S. Egidii Abbatis dag (2 Sept.) 1523, genom hvilket ban er-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
