Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bihang innehållande Tillägg och Beriktiganden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
330
BIHANG.
Öfver fansfars och hjeltars fiilt,
Här pä sitt anlet’ vandrarn en dag
Lägger sig sorgsen ned uti natten;**!
Fiir hans tankar drabbningen står
Och de i striden tågande klingar,
Upp ur sömnen med hast ban far,
Och vid morgonens gryende stråle
Ser ban de tappras grafvar pä kulPn,
Ser hjeltars grifter stånda i ljus.
Om vården pä slätten ban spiiije då
Och pä hans fråga svara de gamle:
Stenen del är, som i ungdomens dar
Restes af Ossian, den väldige höfding." —
Under hällen lade jag åtskils
Tre k ii pur af fremliugars sköldar,
Toscar lade i jonlen sin dolk
Och en bryiija al mörkblått stäl.
Vi hopade Jord kring stenen,
Som gömmer ål ryktet de prisade år;
Medan vexlande höjdes och sönk
Herrligt- Ullins nattliga sång. —
— »Du son af kumlens mossiga llod *),
Som höjes här inför mig,
Un ilen steniga flodbädds häll:
När hon försvunnit Selmas ätt,
Hu lalc till veklingars slägie.
Vid månans slocknande sken
Efter all anledning var det iolk, Bergsskottarne, bland hvilka Ossian
lefde och sjöng, af samma keltiska stam som våra för-odinska förfäder.
Sid. 115. Att. på ödmans tid verkligen eu sägen funnits i Konghäll
om det här uppgifna förhållandet, har jag efteråt funnit bestyrkt i ett
manuskript från den tiden, hvarutur jag citerar följande med bockar och allt:
"Alii vero hujus terræ incolæ, qui de antiquilatibus multa. réferre iiorunt,
dicunt insulam islam, in qua arx nunc fundata est, denominationem istam
habuisse ut diceretur Baibolm, quia prædium cujusdam pagi prope jacentis
fnit, qui pagus loeurn suum et situationen! babebat sub monte 1. montern
versus, jam dictum Boueberget, apud septentrioualem campi urbeculæ
kongelfviensis portam, vulgo Nordergrön nuncupatam, ut adhuc apparent
vestigiæ agrorum ibidem. Ille autem pagus vocabatur Baigård, et
posses-sores ejus prædii, ut cederent regi locutn et totuin campum cuin agris in
pascuum Novæ kongellviæ, quæ urbs in redhostium campi veteris
Konge-helle, quam urbeui ob incursum hostium et desolationcm 1. incendium
re-linquere cogerentur, ln commutatloncm nacti sunt cum reglls litcris vlllam in
Parochia Solbergensi, dicta Tösse (sic) Literæ regiæ adhuc in Tösse repcriuntur."
Sid. 117. Till deras tjenst som ej kunna dechiffrera den till denna
sida börande fornhandhng, afskrifves den här på fornspråket: "Ollum
mon-num thcim sæin thetta breff sea ;edr höyra sændir Kæidar Jonsson
foghette aa Baghahusi quedju guds och sina. Ydr vil ek kunnight gera at
aa adnum aare ok fiortughta riikis mins vyrdulcghs herra Magnusar
kou-ongs, aa laughordagheu nesta öyft bartbolomei, var ek aa Baghaholma,
ok næludi ck til sex mæn, at læggia Tholne Hælghasyui sin fulnad at
mins herra jordum for mærkarbol i Sk^rbaghom ok tho ræiknadet i that
*) Ullin tilltalar stenen. **) Två svårfattliga rersar utelemnade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
