Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
v248 Syntax. —
han skrifwer; credebam, eum sc1—ibere,– jag trodde,§att han
skref. Tuln cOnfidaln, me salvum esse. .
2) Inf. perfecti betecknar en handling, som är föregående
med afseende på hufwudsatsens, och motswarar
a) efter ett presens det swenska perfektulln Aeller.illllperfel-tum
i en historisk berättelse, t. ex. credo,Hē.um scr,ipsisse, jag tror,
att han har skrifwit å(perf. pr3esens, d. w. s. l)ar slutat skrif-
wandet) eller att han skref (pe1—f. historicum).”
b) efter Mett preterituIn—det swenska plusquaInpcrfektum, t. ex.
credebam, eum scripsisse, jag” t1”odde, att han hallde skrifwit.
c) efter ett futurum det fwensl—a—perf. (= fut. exact.), t. ex.
credan—l, eum scripsisse, jag skall ”tr–o, att han har skrifwit.
3) Inf. futuri, solln ickc”begagnūs såsom enkel infinitiv, utallI
blott i acc. c. inf., betecknar en föreståell”1de” handling; tiden be-
stämllnes af det styra1Ide verbet. Credo, eum scripturum esse,
jag tror, att han skall skrifwa (nu är i begrepp att skrifwa);
credebaln, eun1 scripturum esse, jag trodde, att han skulle
skrifwa (då war i begrepp).
§ 3O4.. I st. f. inf. futuri anwändes ofta olnskrifninge1I
med fore eller futuruln esse ut med conj. pra9sentis, om satsen
beror af ett hufwudtempus, och med conj. iInperfecti, om satse1I
beror af ett preteritum. Denna omskrifning må,ste alltid be-
gagnas, om verbet, ”som skall stå i inf. futuri, sak1Iar supinum.
C1—edo fore (futurum esse), ut hujus facti te poeniteat; cre-
debam fOre, ut —- poeniteret. M
Inf. futuri passivi, som består a-f supin1llm på um och inf-
pr3esentis passivi af ire och derföre är oföränderligt, är mindre
”iA br1llk än omskrifningen. I st. f. romani putabant, gallos a
–Ca9sare victum iri heter det således hellre romani putabant fOre,
ut gal1i a C5:esare vincerentur. Illud tibi akfi1—mo, si rem
ex sententia gesseris, fOre, ut ab omnibus col1audere.
Särskildt wid spero har omskrifningen med fo1—e-ut blifwit
regel.
Anm. Infinitiverna posoe och velle begagnas utan omskrifning
äfwen i de fall, då en inf. futuri skulle fordras. TantuIn quisque 1audat,
-quantum so assequi posse sperat. —
§ 305. —Hufw.udsatser tiII wilkorssatser, soln —inIllehålla ett
antagande mot werkligheten (§ 274, 2 och 3), uttryckas på föl-
1ande sätt, när de, isrån att i det direkta talet stå i conj. prffisentis,
51lnperfecti ell—er plusquamperfecti, förwandlas till acc. c. inf.:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
