- Project Runeberg -  D:r Friedrich Ellendts Latinska Språklära /
260

(1876)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

260 Syntax.
§ 32l. Den appositiva konstruktionen utaf participet (part.
conjunctum) an1vändes, 11äc bisatsens subjekt förekommer
i hufwudsatsen, antingen såsom subjekt eller i en ca-
sus obliquus. I detta fall utelemnar man relativet eIIer kon-
junktionen, förwandlar verbet till motswarande particip och sätter
detta i lika genus, n1llnerus och kasus med det nomen, till l)wilket
det hör. Sequere viam, qu3e ad virtutem ducjt = Sequere
viaIn ad Virtutem ducentem. —
§ 322. Participium conjunctum anwändes —
1) i st. f. en relativsats och kan då upplösas till pron.
rel. och finit verb. M
Nemo cunctam intuens terran1 de divina providentia
dubitabit. Pisistratus primus Homeri libros confusos antea
sic disposuisse dicitur, ut nunc habemus. Lysander 1na-
gnam sui reliquit famam magis felicitate quam virtute par-
tam. (8- detta och dylika fall uttrycker 1Illan part. perf. pass. på
swenska helst med en aktiv bisats: som han hade förwärfwat).
Anm. 1. Om participet blott hänföres till pronomen is (den), så
uteIemnas is i all1a,kasus, emedc.ln de.t redan innebålles i participet, och
participet sättes da I den kasus, I hw1lken wid uppllösningen demonstra-
tivet stulle stå. Verum diceotibus facjle cedam (= iis, qui verum dīcunt).
Male parta (— ea, qu3e pa1—ta sunt) male dilabuntūr. Ventūs a septentrio-
nibus oriens adVersum tenet Athenis proficiscentibus.
Mestadels uttryckes emellertid det swenska den, som (utan substantiv)
icke geūom particip, utan genom is qui. Egel1s 9eque egt is, qui non satis
habet, et is, cui 11ihil satis potest esse. M’. Curius non aurum habel–e
p1–vec1aI–um sibi videri dixit, sed iis, qui haberent aurum, imperare.
Anm. 2. Deswenoska ut.tryckenså kallajF,.ofwan nämndå, nyss
nämnd öfwersattas pa latIn Icke med parncip, utan med relativsatser
genom verben Voco, dico, nomino, memo1–o, comlnemoro, pol1o. Alcibiadeg
Hermas, quos vOcant, Athenis dejecisse putabatul—. Mu1torum Vita, qua=.-
dicitur, 1noI–s eot. Po8t illos, quos ante dixi, consules.
cAnm. 3. Sådana swenska substanäv, som beteckna öfwergående
tillstand eller handlIngar af personer, uttryckas på latin wanligen genom
en relativ-sats, t. ex. qui audiunt (audient) åhörare, qui legunt (1egent)
lläsare, qui adsunt (aderant, aderunt) åsyna wittnen o. w.
§ 323. Participium conjunctum anwändes
2) i st. för en konjunktional-bisats och kan i detta fall
allt efter sammanhanget upplösas
a) genom en temporal konjunktion (under det att, när,
dä, sedan); A
b) genom kausala, kondicionala, koncessiva konjunktioner
(då, emedan; om, så framt; ehuru, oaktadt, om ock);

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:15:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ellendts/0262.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free