Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
—29o Prosodi.
ord börjar nlled vokaēl e1Ier h, t. ex. dese1—to”*in litort— läs
desert7– in lito5re; cei—t3e occullnbere morti; supre1nuln au-
- dire laborem läs suprem’ audire labo1—em. Denna elisi.on
iakttages regelbm1det i— vers— tillMundwikāande af hiatus (sam-
manstötar”lldet af twellllne vokaler ”i slutet och början af åtwenne
på l)warandra följande ord). .
Anm. 1. Hiatus bibehålles regelbundet endast före och efter
i1iterjektionerna, llt. ex. O et– ll de Lati.a –o ll et de ! gente Sa–;biua. I
tesis (Se § 6) kan ō— äfwen förkortas framför en vokall, t. ex. –Te
Col–i—don o Alllexi; tra-h—it sua ll quemque voluptas. Annars är bIott un-
dantagswis hiatu.s. bibehållen, isl)nnerhet wid grekiska o1—d, som äfwen för-
korta den långa,. slutvokalen i tesis framför en annan vokal och i arsis
(Se § 6) af l)ufwudcesure”n (§ 1o), t. ex.
Ter sunt ll col1a–ti ilnkponere ll Pelio ll Oăsan1.
— ” :– Glaūco ll et Pano-pflJJ et7 Ino!o Meli-certve.
Anm. 2. Enstafwiga ord undergå blott sällan ellision, åtminstonei
början. ”afl versfoten, t. ex. sFinte1– dicta pe-tes.
— *”i—”A”nm. 3–.m mFramför est nutstötes icke det föregå”ende ordets slutvokal
eller på m lyktande slutstafwelse, utan i stället ei ordet est; sålledes multa
est läs Inulta?st, multum est läs multun1’st. ——
—2) Syneresis (Synizēsisv) kallar 1nan sam1nandragningen af
twå vokaler inuti ett ord”-till en—stafwelse, t. ex. Orphēā till Orphā,
Tērĕō till Tērō. Detta har blifwit regel ideil1de(läs deinde),
”H1rOinde; deest;ādeesse, āntēhāc,ch (läs ānthāc) och i al—l”qfor-
m”er af verbet anteireA (läs antīre)– I cui och huic är ui
diftong (Se § 7).
Isy—11nerhe”t blifwa på detta sätt vokalerna i och u ofta för-
wandladeē till konsona”nter (j och v) och bilda då position med de1I
föregående –konsonanten, t. ex. ābĭĕtē läses abjētē; connūbĭō,
cOIHnūbjō;”7 sēmĭānĭmĭs sēmjānĭmĭs; gĕnūā genvā.
3) Dieresis k—alla—s en stafwelses uppIösning i twå, såsom
sĭ”lŭ3e i st. f.ē sī1vε:Bn; d”issŏlūe”ndu.s i st. f. dissōlvendus; insūētus
iMst. f. insVētu–s. M .
4) Syn”kōpe kallas utstötandet af en vokaI i midten af ett ord,
sås-oä1 seclum i st. f. secŭ1uIn, aspris i st. f. aspēris, prendĕre
i st. f. prehendēre, c0mpOstus i st.§ f. compositus, surp—ui i
st. f. surripui. .
Apoköpe kallas utstötāackIdet āaf en bokstaf elle–r en stafwelse i
slutet af ett ord, t. ex. viden, ain i st. f. videsne, aisne.
5) Systōle kallas förkortandet af en lång stafweIse, t. ex. i
tredje pers.mplur. af perf. i11d. act. dedērunt, stetērunt.
– ObstŭpŭJī stētē-rūntquĕ cŏjmH ĕt Vōx ll fHucībŭs ll hJsĭt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
