Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1896 - Ett Eben-Ezer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ßU
Hafva vi icke orsak att, såsom fordom profeten
Samuel, uppsätta ett Eben-Ezer, allt hitintills har Herren
hulpit? Denna månad må då framför andra vara en
tack-månad, och ha vi tänkt, att särskildt veckan ii —18
oktober skall bli en tacksägelsevecka. De af våra kära
bibelkvinnor, som hafva tillfälle att vara med oss, äro
hjärtligt välkomna. Om de, som önska natthärbärge
hos oss, skrifva därom i tid, så äro vi glada att
mottaga dem, så långt utrymmet sträcker sig. Särskildt är
det ju godt för dem, som hafva samma arbete, att få
råkas och utbyta tankar om vårt gemensamma mål: att
forhärliga vår Frälsare.
Hvar och en, som kan komma till oss, måste dock
på förhand bortlägga alla föreställningar om »ett stort
möte». Visserligen hafva vi en stor Frälsare och
outsägligt stora tackämnen, men vi äro själfva så små, att
vårt lof kan ej bli annat än det minsta lilla ljud i det
stora lofoffret, som ständigt brusar inför Lammets tron.
Måtte den Helige Ande få stämma och bruka hj
ärtesträngarna! Då kan det nog ändå höras med välbehag
däruppe; men inför människor märks det icke mycket,
det måste vi komma ihåg. Som vägen för de flesta är
lång, kunna vi ej annat än blifva få, och somliga af
oss äro skröpliga nog, men en stor Gud hafva vi. Må
därför vi, som samlas, det må bli få eller flera, friska
eller klena, alla blifva uppfyllda med Guds lof genom
den Helige Andes nåd, så skola vi icke samlas förgäfves,
ej heller någon kasta ut respengar förgäfves. Hvar och
en, som kan komma, må härom hjärtligen bedja, och
alla som vilja, men ej kunna komma, må i anden vara
med oss och, där så ske kan, samlas här och där och
nedkalla rik välsignelse! Vi tro ock, att alla våra
vänner vilja möta oss vid nådastolen.
Det är icke utan innerlig hj ärterörelse, vi påminna
oss Guds välgärningar under dessa 20 år mot hans små
vid Hvita bergen och mot dem, som utgått därifrån;
och på samma gång, som vi med djup erkänsla af våra
fel och brister behöfva ligga i stoftet inför vår Gud och
mottaga förlåtelse och rening i Lammets blod, kunna
vi ej annat än utbrista i lof till honom, som, trots allt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
