Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I motionen n:r 16 i Andra Kammaren vid 1904 års riksdag
hemställde herr C. J. Jacobson i Karlshult om skrifvelse till Kungl.
Maj:t med anhållan om en allsidig utredning af emigrationsfrågan.
Motionären anförde härvid följande:
»En af de frågor, som för närvarande mest intressera nationen, är
säkerligen emigrationen. Statistiken visar, hurusom årligen flera tusental unga,
kraftiga personer lämna fosterlandet för att i främmande land söka en
utkomst, som med flit och sparsamhet kunde nås lika väl här hemma. Om
utvandrarna visste detta, är det sannolikt, att de flesta skulle stanna hemma,
och ännu flera skulle göra det, om de kände de oerhörda svårigheter, de i
flesta fall gå till mötes i det främmande landet, huru deras arbetskrafter där
öfveransträngas, och huru de i nödens och olyckans stund stå utan det skydd
och den hjälp, som bär hemma återigen alltid räckes den olycklige.
Det lider sålunda icke något tvifvel, att icke en systematiserad
upplysning om emigrationens faror i väsentlig mån skulle hämma
utvandrareströmmen, men denna upplysning kan bäst och kraftigast lämnas genom statens
försorg, och statsmakterna böra för den skull gå i författning om att sprida
densamma. Huru detta lämpligast bör tillgå, lär väl endast kunna utredas
genom Kungl. Maj:t.
Ett annat sätt att hämma emigrationen är att bereda de unga bättre
framtidsutsikter här hemma. För arbetsklassen torde visserligen genom
bekvämt arbete, höga löner m. ni. vara bättre sörjdt i Sverige än flerstädes i
utlandet. Så att för den skull lär icke någon behöfva utvandra. Men man
torde icke misstaga sig, om man antager, att det är den (för öfrigt mycket
osäkra) utsikten att i Amerika vinna ett eget hem, som drifver stora hopar af
svenska män och kvinnor ditöfver. Men tillfälle till egna hem bör kunna beredas
i Sverige, lättare än någon annorstädes, på våra bundramila odlingsbara
mossar, på våra många och stora kronodomäner och för öfrigt litet hvarstädes,
där enskild företagsamhet kan understödjas. Men om detta skall kunna ske,
fordras det naturligtvis, att det allmänna träder hjälpande och underlättande
emellan. Staten bör sålunda ej blott tillhandagà med billiga och lätt
åtkomliga penninglån, utan den bör äfven sörja för att dess ledigvarande
jordområden och andra dess domäner lätteligen kunna styckas, utdikas, där det
behöfves, och till billigt pris tillhandahållas hugade köpare. Hela den
storartade egnahemsidéen, som, tack vare dugande, enskilda mäns energi och arbete,
kommit så långt fram här i landet, bör omhändertagas af staten och på ett
klokt sätt systematiseras. Kunde detta ske, utan att den benhårda
byråkratismen, som så ofta eljest, finge lägga sin hand kväfvande på denna idé.
skulle man på den vägen säkerligen ernå det bästa skyddet mot utvandringen
till Amerika.
Äfven härvidlag kräfves en grundlig och sakrik utredning, hvilken bäst
kan verkställas af en väl sammansatt kommitté.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
