- Project Runeberg -  Emigrationsutredningen : Betänkande /
47

(1913) [MARC] Author: Gustav Sundbärg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Då för denna kortfattade »statistiska historik» utgångspunkten
väljes inom befolkningsstatistikens gebit, ligger nära till hands att
börja med den tidpunkt, till hvilken ytterst tillbaka vår berömda
svenska befolkningsstatistik når. Direkt taget är denna tidpunkt antingen
året 1721 eller, om man fordrar fullständighet, året 1749. Men då
redan vid våra första folkräkningar befolkningen särskildes efter
ålder, i femårsgrupper, så kastas härigenom enstaka ljusglimtar
ytterligare några årtionden tillbaka, ytterst, kan man säga, till perioden
1661/1665. Ty då kullarna från dessa år upptogo åldersklassen 85/90
år vid 1750 års folkräkning och denna grupp vid det tillfället
visade sig vara osedvanligt talrik, så har man rätt att häraf sluta,
att de föddes antal åren 1661/65 bör hafva varit ganska högt; och
samma slutsats kan, af motsvarande anledning, dragas äfven om åren
1666/70. Detta innebär icke heller någon osannolikhet, eftersom
1660-talet var en fredstid, — den enda längre fredstiden dittills,
åtminstone formellt taget, under hela 1600-talet, om vi frånse åren
mellan 1648 och 1655.

Men af detta höga födelsetal kan man sedan sluta, att åren
mellan 1660 och 1670 i det stora bela voro en för vårt land ekonomiskt
gynnsam
tid. Vår historieskrifning, som egentligen fäster sig vid
det offentliga lifvets yttringar, har visserligen mycket att förmäla
om vanstyre och misshushållning under denna tidrymd, men här,
såsom annars, gick den enskilda hushållningen sin egen väg. Och
ehuruväl man snart finner, att skillnaden mellan krigstid och
fredstid i ekonomiskt hänseende torde vid denna tid hafva varit mycket
mindre än i våra dagar, så måste dock i alla händelser ett helt
årtionde af oafbruten fred hafva varit af så stor betydelse, att
härigenom mycket neutraliserades, som annars icke var som det borde vara
1>10ui statslifvet, — och inom den enskilda ekonomien väl också.

Att några års krig betydde vid den tiden mindre än nu, göres
sannolikt däraf, att födelsetalet synes ha varit rätt högt också under
följande årtionde, eller åren 1671/80, om än uppenbarligen lägre än
under 1660-talet. Däremot framträder en ökad öfvertalighet bland
de födde under åren 1681/90, och härom är ju endast att säga, att
resultatet är fullt rimligt.

Sedan följer en tidrymd af trettio år, mellan 1690 och 1720, hvars
alla femårskullar uppträda såsom undertaliga vid 1750 års folkräkning
och om hvilka man alltså har rätt att antaga, att de varit

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:22:05 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emubetanka/0061.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free