Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STATISTISK HISTORIK. ÅREN 1751 17(10.
(il
lättnaderna ifråga om bildandet af nya jordbruk åstadkoms en
giftermålsfrekvens, som delvis är enastående. Under hvart och ett af de
tretton åren svarade mot hvarje tusental äktenskapslediga män 100 à
129 giftennål; till jämförelse må nämnas, att redan siffran 100 är i
vara dagars germanska Europa ganska sällsynt. Pà grund af detta
stora antal nystiftade familjer stego också fruktsamhet och födelsetal
till en höjd, som sedan aldrig uppnåtts i vårt land. Äfven dödstalen
voro efter den tidens förhållanden ganska gynnsamma. Följden blef,
ätt landets folkmängd växte med en hastighet, som relatift taget
överträffades först sjuttio år senare, eller under 1820-talet.
Att denna starka folkökning till betydande del kan tillskrifvas
lättnaderna i jordstyckningen, är nyss betonadt. Jämsides med den
"kade möjligheten till hem månsk lyfningar och t.ill anläggande af
tor]» nch backstugor, inleddes vid denna tid ett annat stort arbete
för omgestaltning af våra jordbruksförhållanden, nämligen
skiftesverket. Den egentliga upphofsmannen härtill var öfverdirektören i
landtmäterikontoret Jakob Faggot (född 1600, död 1777). För den
stora allmänheten i vårt land är han sa godt som okänd; i
verkligheten förtjänar han att ställas vid Alströmers sida. Att så ej
kommit att ske, är väl endast en ny yttring af den allmänna
ringaktningen under frihetstiden för vårt jordbruk, jämfördt med tidens
skötebarn, industrien.
Storskiftesförfattningarna äro af åren 1740. 1752, 1757 och 1762.
l>et är naturligtvis obehötligt att här söka lämna någon redogörelse
lör skiftesverkets utförande, som ju fyller vårt jordbruks hela senare
historia ända fram till våra dagar. Påpekas må blott, att skiftet i
sin man underlättade äfven jordstyckningen, att det först möjliggjord<
’nförandet af ett rationellt jordbruk på våra smärre gårdar, samt att
det sprängde de gamla byalagen och därmed i Sveriges bela
kulturhistoria blef af en betydelse, som ännu endast sällan fullt uppskattas.
Ot vifvelaktigt bar skiftesverket äfven främjat folkökningen, d. v. s.
ökningen af jordbruksbefolkningen, och därmed utgör det ett
betydelsefullt led också i den svenska emigrationens historia. Längre fram
visade sig, att det befrämjade också inflyttningen till städenia: här
träffas ännu en beröringspunkt med omflyttnings- och
emigrationsproblemen i våra dagar.
’-’iligliet med dc officiella iirsväxtberättclserna. Uudcr Jildro tider användes tydligen
"ästan uteslutande gradutiouernu G. I och !): »fi småningom blefvo omdömena mera
®l»’cifika. Siffran 9 i riklig) har säsoiii totalomdöme om skörden ej användts sodan iir
INSJÖ. Siffrorna 0 2 ha ej använts sedan är 1811. Naturligtvis vittna dessa fukta
0"i småningom ändrade grunder filr bedömandet; dock iir sannolikt att växlingarna i
äldre tider verkligen voro mera markerade än nu. En af det rationella jordbrukets
frukter bör ju vara. att landtmannen ej är nil absolut beroende af
väderleksförhållandena som torr. — Om denna tnbell jämföres med Tub. 20. m& erinras, att omdömena i
rab. ."> afse heta skörden, således äfven foderväxterna, hvilkas betydelfte är synnerligen
a’or, samt därjämte ej endast skördens kvantitet utan äfven dess beskaffenhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
