Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74 RMIORATrONSCTltEDNINOEX BRTÄXKAXDE.
Tal). 11. Födelse frekvensen, i förhållande till den kvinnliga folkmängden
inom de mellersta åldersgrupperna.
Åren Hela
mcdclfolk-ui ängden (min och kvinnor). [-Medel-folkni.-] {+Medel- folkni.+} af (iifta kvinnor, 15 45 är Årl. antal
fiider-skor m. äkta liarn. Medel- folkm. af Kj gifta kvinnor, 20 45 -ar. Årl antal
füiler-skor ra.oäkta barn.
I allt. Pä 1.000 gifta kvinn.1 I allt. Pà 1,000; ej gifta kvinn.-
1751 60 . . . 1.862.347 214.096 65,444 305 7 135.961 1.653 12-2
1761 70 . . . 1.982,355 228.755 66,624 291-2 112.224 1,801) 12 7
1771 SO . . . 2,042.296 230,811 66.079 2,86-8 158,474 2.078 131
1781 90 . . . 2,153,900 241,871 66,862 276 l 176.806 2,813 15 t)
17111 00 . . . 2.282,896 251,660 72,81)4 2*9-7 1*2.532 4.001 21-9
1*01 10 . . 2,100,349 253,403 69,949 2760 194,748 4,760 24-4
1*1 I 20 . . . 2,477.506 267,851 77.384 288-9 205.665 5,864 28-5
1821 30 . . . 2.752,330 303,831 89,782 2956 208,301 6.623 32-6
1831 40 . . . 3.013,722 319,904 89.625 280-2 214,890 6,676 31 1
1841 50 . . . 3.306,269 330,726 95.448 288-(5 276,980 9,240 334
1851 00 . . . 3.642,321 372,571 110.420 296-4 318,398 11,213 35-2
1861 70 . . . 4,079,233 407.339 117.912 289-.’i 341.216 12.645 37 1
1871 80 . . . 4.386,953 404.511 121,733 3009 360.031 14.242 39-6
1881 !K) . . . 4.673,225 422.868 123.406 291 * 386,239 14,210 36-8
181)1 00 . . . 4,931,944 436.684 120.567 2761 393,258 14.855 37-8
1901 10 . . . 5,310,120 465,844 120,478 258-6 | 430,938 17,747 41-2
ställd var förtvifladt, myntväsendet befann sig i den största förvirring,
underkastadt alla kursens växlingar, hela landets materiella odling var geuom
näringarnas förfall skakad i sina grundvalar, dess kredit i utlandet var djupt
sjunken, och eländet fulländades genom den svara missväxten 1771—1772.
Vi kunna ej hjälpa att vi måste beteckna detta omdöme såsom
en rent olidlig öfverdrift. I det föregående har ådagalagts, att
Sveriges allmänna ekonomiska tillstånd under 17(>0-talet måste öfver
hufvud betraktas såsom ganska fördelaktigt, äfven under de sista
ären; och alla författare äro ense om att beteckna åren 1774—178"
såsom en ovanligt gynnsam tid (»den lyckliga tiden af (iustaf III:»
regering»). Enligt Odhner skulle landets tillstånd ha varit i alla
afseenden förtvifladt år 1772; tre år därefter var det blomstrande. Till
dylika motsägelser är det lätt att komina, om man bedömer
förhållandena efter mer eller mindre subjektiva och partifärgade
uttalanden, — enskilda eller officiella. Sanningen är att under bela
den vidlyftiga lagstiftningen och diskussionen i ekonomiska frågor
såväl under frihetstiden som under det gustavianska tidehvarfvet
följde verkligheten sin egen väg. Vare sig Mössorna eller Hattarna
regerade, eller Gustaf III. gäller, att när årsväxten var god, sä voro
giftermåls- och födelsetalen höga men dödstalen jämförelsevis låga,
d. v. s. den stora mängden af befolkningen fann sig väl. Omvändt,
när skörden slog lei, gingo giftermåls- och födelsetal tillbaka och
döden härjade svårare än förr. vittnande om nöd och umbäranden,
1 1 åldern 15 45 är. — - 1 »Idern 20 45 år.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
