Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STATISTISK HISTORIK. ÄREN 1811 1820. 107
Tull. 23. Åkerareal, använd jör .spannmål ov/i puta/i,*.
Medeltal för årtiondena. Hektar.1
Ärliga
medeltal Hvete. Råg- Korn. Hafre. Hla iid- gild. [-Baljväxter.-] {+Balj- växter.+} Summa
Spannmål. Potatis.
1801 10 1-1.900 194,900 172.400 122.300 60,000 27.000 591,500 7.800
1811 20 17,000 207,900 185,800 130,81 Hl 67,100 30,900 639,500 16,900
1821 30 21,400 250,300 203,800 161.100 87.400 50.200 774.200 44.900
1831 10 25.200 273,500 211,600 177,700 92,100 50,900 831,000 63.700
1811 50 30.300 299,900 224,400 206,400 100.700 60.600 922.300 85.0OH
1851 60 40,500 351,400 244,600 302,800 106,200 66,600 1,112.100 106,500
1*01 ?o 56,400 385.000 340,000 488,000 89.000 (50.700 1.319.100 142.000
1*71 80 68.400 3**,700 249,800 632.200 85,800 59,300 1,484,200 161,500
1881 90 71.500 398,300 231.200 753,800 97.900 57.900 1,605,100 159,000,
1*91 00 74,500 403,200 220,000 815,500 123,700 50,900 1.687,800 157,600
1901 10 85.400 410.900 208,300 *( 19.600 148.900 41.900 1,700,000 153,200
I vara dagar (år 190!)) har hästarnas antal sjunkit till 106 pr tusen inb.,
oxarnas till 29. ungnötens till 122 och fåren- till 187; endast kornas relativa
antal iir oförändradt. Var således kreatursstocken för hundra ar sedan stor
redan i förhållande till folkmängden, sa var den ännu långt större i
förhållande till åkerarealen. Förklaringen ligger däri, att don naturliga ängens
utsträckning nog var fullt dubbelt sa stor dä som nu.
lien svenska hästen synes ilnnu vid 1800-talets början ha varit af föga
framstående beskaffenhet. Importen af bättre afvelsdjur började ungefär vid
denna tid; till en böljan afsåg man dock endast att vinna goda rid- och
vagnshästar, eftersom åkerbruket ännu ej kräfde hästar af tyngre slag. Stam
men af l:or var ieke mycket mjölkgifvandc, men korna voro lättfödda och icke
behäftade med de sjukdomar, som utgöra ett sa bekymmersamt problem i var
egen tid.
Klter det att förra seklets rasfår-afvel ej längre ansetts böra fullföljas,
började man nu lägga an på massproduktion af enklare nil. Detta leth|e ock si
till en viss förbättring af våra inhemska lär-raser, - tidigare alltså än
motsvarande försök i fråga om nötkreaturen. — SrintköUeln torde ännu ha statt
ganska lågt.
Frän årtiondet 1801 10 föreligga en stor mängd administrativa
åtgärder och uppslag inom Sveriges näringslif, och förhållandena
afsticka bjärt mot dådlösheten under närmast föregående tjugu år.
När nian ser all denna energiska sträfvan under Gustaf IV Adolfs
tid ocli ihågkommer att intet väsentligt torde ha kommit till stånd
emot den enväldige och envise konungens vilja, får man ovillkorligen
det intrycket att Gustaf Adolf kunnat åtminstone för värt näringslif
blifva en landsgaguelig konung, om det förunnats honom att lefva
under fredligare förhållanden. Tidens storverk var < dskiftesstadgan.
ar 1803; 0111 denna säger P. von Möller, att en dylik stadga kunnat
utfärdas blott af en enväldig furste».
’ Dessa tal. sunt aro beräknade pil grand af talen tör xnmtlii/n ur inom hvarje
årtionde, ha betydelse i första rummet för jämförelse ined utsädes- i.i-h skördebeloppcti
i närmast följande båda tabeller samt i Tab 20 -Ifr för ofri,-t aum till föregftende
tabell.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
