Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STATISTISK HISTORIK. ÅKEN 1811 1*20.
99
kanske Ull och med iinnu mera lin för äldre årtionden, till följd af
kriget. Åtskilliga drag äro dock fullt sannolika, såsom att de tre
bergs-lagslänen i mellersta Sverige, Örebro, Kopparbergs och Västmanlands, visa
den högsta utflyttningen. Siffran för Väster- och Norrbotten är visserligen
den osäkraste af alla, vid sidan af Blekinges, men måste likväl anses
rimlig, när det gäller en bygd som utgjort en del af krigsskådeplatsen.
In-flyttningsöfverskotten inom södra Norrlands län — en ovanlighet vid denna
tid — skulle då möjligen vittna om, att det. var till närmast liggande delar
af fäderneslandet, som invånarna i Norr- och Västerbotten togo sin tillflykt.
Under 1760-talets missväxter, då utflyttningen från dessa nordliga trakter
uppgifves ha varit iinnu större, torde cn stor del ha gått till finska Österbotten.
Numera stod ju icke längre donna utväg öppen.
Folkökningen i städerna var under årtiondet ytterligt klen. En stor
mängd af dem minskade sin folkmängd. Sä var i synnerhet fallet med
Stockholm, hvars inbyggarantal sjönk frän 75,500 till 65,500 (väl i samband med
kriget); vidare Uppsala, med minskning från 5,100 till 4,100: Landskrona,
med minskning från 3,800 till 2,800 (förflyttning af garnisonstrupper);
Uddevalla, från 4,100 till 3,100; Falun, från 4,800 till 4,300; Örebro,
Västerås, Visby m. 11. Med större ökning framträda endast Malmö, med
tillväxt från 4,000 inb. till 5,800 (förstärkning af garnisonen), Eskilstuna
(från 1,350 till 1,850), Linköping (från 2,700 till 3,300) samt Kalmar (frän
3,250 till 4,250). Åtskilliga af dessa tal, såväl för tillväxt som minskning,
förefalla dock mindre sannolika. — Vid seklets början hade vårt land endast
sex städer med öfver 5,000 inb. (jfr här ofvan). Under årtiondet nedsjönk
Uppsala under denna gräns, som i stället öfverskreds af Malmö, hvadan antalet
större städer från <h’n tidens synpunkt fortfarande var sex.
Åren 1811 1820.
Rikets folkmängd, som vid 1810 års slut beräknas hafva
uppgått till 2;m,:ir>l personer, kan vid utgången af år 1820 anses hafva
utgjort 2,583^29. Födelseöfverskottet under de mellanliggande åren
utgjorde 18ß,2(i9, men folkökningen 180,1)78. Följaktligen skulle
vårt land under detta årtionde haft ett inflytt ni ngsöfver skott af några
hundra personer, — et.t enastaende förhållande så långt vår
befolkningsstatistik räcker. Orsaken är sannolikt, att den förutvarande
utflyttningen till Finland nu upphörde. Möjligen hafva i stället,
under de första ären af skilsmässan, en del svenska och finska familjer
öfverflyttat till det gamla moderlandet.
Den absoluta folktillväxten under årtiondet 1811 ’20 betecknar
ett, rekord i jämförelse med förutgångna tider. Relatift taget har
dock folkökningen varit högre under vissa af de tidigare decennierna.
Jämfördt med näringslifvets utveckling måste folkmängdens tillökning
mellan 1810 och 1820 betraktas såsom ovanligt stark.
ningen i svinens antal är egendomlig. — 1 Minskningen i fråga om de ilesta
kreaturs-slagcu förklaras af årets osedvanligt svaga höskörd. — 1 Västernorrlands och
Jämtlands län.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
