Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
112 EMIGRATIONS UTREDNINGEN*. BETÄNKANDE.
Tal». 34. Värdet af hela Trävaruutförseln. I tusental kronor.1
Årligen. Tusental kronor.
1871/80 . 95.041
1881 90 . 113,371
1891 00 . 158,099
1901/10 . 217.487
1871 . . 60.599
1872 . . 86.024
1873 . . 103,122
1874 . . 111,454
1875 . . 94,692
1876 . . 115,162
götland, Kalmar ocli lilckingc län) börjar nu sacka något akterut; nyodlingarna
voro niimligen kraftigast i västra Sverige. Do fem län, som innehade de
sista eller ogynnsammaste platserna under 1820-talet. voro de fyra
Mälare-länen samt Stockholms stad(!).
Jämför man födelseöverskottet inom hvarje län med den i verkligheten
förefunna folkökningen, erhåller man resultatet af omflyttningen. Ordnas
länen här från maximum af inflyttningsöfverskott ( +) till maximum af
utflytt-niugsöfverskott (—), blifver omHyttningsresultatet. årligen i promille af
medelfolkmängden:
Län. Promille.
Stockholms stad . + 17-77
Stockholms läu . + 2-87
Västernorrlands . + 1-46
Göteborgs o. Boh. + 1-14
Gäfleborgs . . . + 0-71
Älfsborgs . . . . + 015
Kristianstads . . + 014
Värmlands . . . — 018
Jämtlands . . . — 0-32
Den inre omflyttningen var tydligen under dessa gynnsamma lider mycket
obotydlig. Hvarje bygd tillgodogjorde sig i det stora bela sin egen naturliga
folktillväxt, säsom rimligt är när framstegen voro att finna endast inom jordbruket.
Kn något större folkström gick såsom vanligt till Stockholm (där den dock
sa godt som neutraliserades af mortalitetsöfverskottet); denna ström afkunnades
tydligen till stor del af Uppsala och Södermanlands län. Smaland och Dalarne
afgåfvo såsom förut ett litet folköfverskott, dock snarast till ringare
omfattning än vanligt. Gäfleborgs och Västernorrlands län mottogo en liten
inflyttning, ett varsel om nya tider. — Anmärkas må, att länstalen, efter nu vunnen
fred och med större stadga inom tabellverket, äro att betrakta såsom betydligt
säkrare än för äldre tider.
Folkökningen i städerna fortfor äfven under detta årtionde att vara svag,
— svagare ätt på landsbygden. En nägot större tillväxt finner man endast
• Talen omfatta såväl arbetade som oarhctade varor. Skillnaden mellan dessa
är mycket svår att uppdraga, och gränsen har ock i vår officiella statistik dragits
mycket olika under olika tider.
1877 . . . 123.402
1878 . . . 76.862
1870 . . . 75,288
1880 . . . 103,854
18.81 . . . 107.241
1882 . . . 117,936
1883 . . . 113.984
1881 . . . 103,452
1885 . . . 107,216
1886 . . . 92.119
1887 . . . 97.701
1888 ... | 130,302
1889 . . . 135,089
1890 . . . 128,643
1891 . . . 135.155
1892 . . . 133.621
1893 . . . 136.478
1894 . . . 138,433
1895 . . . 189,909
1896 . . 159.091
1897 . . . 181.867
1898 . . . 177,324
1899 . . . 178,554
1900 . . . 200,559
1901 . . . 175,434
1902 . . . 193.692
1903 . . . 228.331
1904 . . . 199,654
1905 . . . 201,814
1906 . . . 236.465
1907 . . 244.484
1908 . . . 217,474
1909 . . . 212.784
1910 . . . 264.737
1911 . . . 274.138
Mnlmöhns ... — OS9
Kalmar.....— 0’62
Skaraborgs ... — 0’63
Hallands ... — 0’G5
Östergötlands . . — 0’67
lilekinge .... — 0’7S
Norrbottens ... — 0’92
Örebro..... 098
Gottlands .... — 0 96
Västmanlands . . — 1-01
Västerbottens . . — 1-28
Kronoliergs . . . — 138
Kopparbergs . . 150
Jönköpings ... — 211
Södermanlands . — 234
Uppsala .... — 3’67
Hela riket ... — 0’08
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
