Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
144
EMIORATIONPUTREDXEXOEN. BETÄNKANDE.
förhöjningen nnder åren 1855—1857. Sedan föl jde en viss återgång,
i samband med sistnämnda års penningkris. Dock voro ännu 1860
års löner långt högre än 1854 års.
Om växande välstånd och höjd lefnadsstandard i vårt land
vittnar den starkt ökade förbrukningen vid denna tid af de flesta stora
konsumtionsartiklar, såsom hvete, råg. potatis, katte m. ti. Däremot
gick brännvinsfiirbrnkningen mycket tillbaka, i samband med den
kraftiga nykterhetsrörelsen och det slutliga afskaffandet af
hus-behofsbränningen ur 1855
Det svenska Jordbruket hade en mycket gynnsam tid under
1850-talet. Nyodlingarna nådde sin höjdpunkt; det vill synas som
om de omfattat ej mindre än 475,000 hektar. De höga
spannmålsprisen a världsmarknaden gjorde att man i synnerhet kastade sig
på denna gren af produktionen. Hela spannmålsarealen synes mellan
1850 och 1860 ha ökats med ej mindre än 26 %, och särskildt
hafre-arealen med öfver 75 %. Äfven potatisodlingens omfattning ökades
med öfver 50 «.,, om man får tro på tillgängliga siffror. Däremot
vill det synas som om foderväxtodlingen skulle ha gjort mindre
framsteg än nuder 1840-talet, väl da af det skäl att det nu lönade
-ig bättre än någonsin förr att odla spannmål. Vid denna tid börjar
också Horera den öfverdrifna hafreodlingen i vissa provinser, t. ex.
Dalsland, hvilken sedan å så mänga håll utöfvade en olycklig
inverkan på jordbrukets utveckling.
Skördarnas utfall var under 1850-talet i regeln ganska gynnsamt.
\*ägot svaga voro endast åren 1851. 1853 och 1856. Såsom ett
verkligt »kronår» betraktades i Here landsdelar året 1858.
Hela spannmålsskörden uppgick till 15 millioner deciton i
årligt medeltal, och skörden pr inb. steg till 410 kg., mot endast
358 kg. under förra årtiondet. — den största stegring som var
jordbruksstatistik känner. Exporten var ganska betydlig af samtliga
hufvudsädesslagen (hvete, rag, korn och hafre); värl land hade ännu
icke begynt att i större skala importera brödsäd, såsom sedermera efter
hand blifvit händelsen. — Brukningssättet gjorde tydliga
framsteg-Äfven pä bondgårdarna började nu det gamla tvä- och treskiftesbruket
ganska allmänt öfvergifvas, åtminstone i mellersta och södra Sverige.
Äkerns igenläggande till foderväxter, i regelbundet skifte, blef allt
vanligare, om än, såsom redan anmärkts, framstegen härutinnan, till
följd af den förledande inverkan af spannmålsodlingens exceptionella
räntabilitet, kanske icke voro fullt sa stora som under 1840-talet.
Boskapsskötselns framsteg voro fortfarande långt svagare än det
egentliga åkerbrukets, och införselsöfverskottet af ladugårdsalster var
ännu betydligt. Svinskötseln torde rent af ha gått tillhaka. Dock
arbetades ifrigare än förr för kreatursstainmens förädling. Älven till
arbetshästarna sträckte man nu dessa sina omsorger; den svenska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
