Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LÄNSÖFVEKSIKTEli. UPPSALA LÄN. 251
Uppsala län.
Uppsala liln omfattar en areal af 5,313 kv.-kilom. och üger 129,000 inb.
Till storleken iir det det nittonde i ordningen af vara län, och till
folkmängden det tjugutredje, för halftannat århundrado sedan det sextonde.
Berggrunden bestar äfven inom dotta län, liksom i Stockholms, sä godt
som uteslutande af urbcrgartcr. Länet är i hufvudsak slättland, oeh blott
dess västra delar nå deu obetydliga höjden af 90 meter öfver hafvet. Dock
är landytan ingalunda så jämn som pa vissa af de västgötska eller skånska
slättbygderna, utan oftast småkupcrad.
Af de lösa jordarterna är moränen den allmännaste. Sin största
utbredning har den i ile nordligaste delarna af länet. Här är den ofta kalkhaltig,
och detta i ännu högre grad än i Stockholms län — upp till 20 procent,
•bi längre mot söder man kominer härifrån, desto mera minskas kalkhalten,
och i Uppsalatrakten är den sä godt som alldeles försvunnen. Inom vissa
granitomräden, där bergarten är starkt förklyftad, utmärkes moränen genom
sin blockrikcdom, som ger upphof till oländiga vildmarker, t. ex. i några
trakter af ^sorunda och Kasbo härader.
Vid istidens slut lag länets hela yta under hafvets nivå, och ishafslcra
bar därför stor utbredning. Inom länets norra, moränrika delar är den
visserligen inskränkt till slättbygderna kring Tierp, Örbyhus och Vendel, men ett
par mil norr om Uppsala börjar den blifva betydligt allmännare. Den är
visserligen till stor del täckt al’ vngre aflagringar, men går dock på flera håll
så nära jordytan, att den blottas vid plöjning och dikesgräfning. Mäktigheten
är ganska betydlig, särskildt i djupa dalsänkor. Ishafsleran är till stor del
bildad genom ursköljning frän moränen och är därför oftast kalkhaltig
(märgel), mest i norra delen af länet och härifrån aftagande mot söder.
På ishafsleran hvila baltisk insjölera och östersjölcra, hvilka bilda den
vanligaste åkerjorden eller åtminstone dennas öfversta lager. Utbredningen
är i stort sedt densamma som ishafslerans; de förekomma alltså sparsamt i
länets norra del (Örbyhus och Olands härader), men allmännare söderut fr. o.
at. Uppsala-slätten (Vaksala härad), som utgör deras största sammanhängande
område. Här är östersjöleran rätt starkt kalkhaltig (upp till 10 ’/,), eljest är
den vanligen långt fattigare på detta ämne. Svämleror, atlagrade vid
vårfloden i häckar och aar, lia en ganska afsevärd utbredning och bilda oftast en
god ängsmark, l|it hör den s. k. brickleran, som afsättes på Dalälfvens öar
°ch stränder mellan Älfkarloö och Söderfors, och utmed de flesta åar bildas
liknande leror. Deras största sammanhängande område utbreder sig från
Uppsala mot sydöst på cn sträcka af mer än cu mil. llit hör den bekanta
Kungsängen vid Up]]sala.
Torfmarker upptaga omkring 9 % af länets yta. Liksom i Stockholms län
består den ojämförligt största delen af kärr och knappt en tiondel af mossar.
Sin största utbredning ha torfmarkerna i norra delen af länet (Ölands, örbyhus
°cb Xorunda härader). På grund af markytans ringa lutning i dessa trakter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
