Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2G4 EM IGR ATfONSUTRBDNINQEN. BETÄNKANDE.
Tal», si». Emigration oeh immigration i Södermanlands län, ären 1851!1910}
Åren [-Medel-folkmängd.-] {+Medel- folk- mängd.+} Emigranter. immigranter. [-Netto-utvandring.’-] {+Netto- utvan- dring.’+}
Till
utom-europ. 1. Till europ, länder. Summa. Frän utom europ. 1. Frän europ, länder. Summa.
1851/60. . . 123,079 14 9 23 23
1861 70 . . . 132,536 559 100 «:»» 659
1871/80 . . . 141.285 1.123 193 1.316 107 138 240 1,076
1881/90. . . 150,500 4.250 305 4.555 254 173 427 4,128
1891’00. . . 161.318 2.620 316 2.936 638 241 879 2,057
1901/10 . . . 170,689 2,605 294 2,899 619 268 S87 2,012
ökades den af industri, handel, och samfärdsel lefvande befolkningen frän 12
procent af länets bela innebyggareantal till 38 procent. Motsvarande ökning
för Sverige i dess helhet iir frän 11 till 39 procent, - - alltså en god
öfverensstämmelse också i detta hänseende.
Jordbruket gaf ännu är 1900 uppehälle åt mer äu hälften af länets
hela befolkning. Af arealen upptagas 28 procent af den odlade jorden, nägot
mer än 2 procent af naturlig äng och ej mindre än 64 procent af skog.
För tomter, vägar, impediment o. d. återstå endast G procent, — den lägsta
siffran för något svenskt län. Södermanlands mark är alltså i ovanligt stor
utsträckning produktiv.
I afseende pä den odlade jordens utbredning inom de olika delarna
af liinet äro variationerna endast små. Man kan likväl äfven här i viss mail
urskilja naturbeskaffenhetens inflytande. Dc fyra härader, Väster- och
Öster-Rekarne, Åker oeh Sclebo, som till största delen ligga så att säga pa det
liigsta trappsteget utmed Mälaren, ha nämligen en åkerareal af 29 — 33
under det att invånarna i Daga och Villåttinge, som bo två trappor upp pä
landhöjden, icke uppodlat mer än 23 af hela arealen land. De fyra öfriga
häraderna, som gränsa till Östersjön och Hjälmaren, intaga i detta afseende
en tydlig mellanställning; deras åkervidd utgör nämligen 27—28 % af arealen.
1 hj till följd af förkastningarna lagt liggande häraderna vid Mälaren ha alltså
deti största, och de af samma orsak högt liggande häraderna den minsta
åkerarealen. Säkerligen är det härvidlag icke höjdskillnaden i och för sig, soin
är orsaken, utan snarare den omständigheten att lerafsättningen varit rikligare
inom de lägre äu på de högre belägna områdena.
Skörden pr hektar är äfven här knappt medelmåttig men öfverstiger
något talen för Stockholms och Uppsala län. Jämfördt, med riksmedeltalen
gifver rågen något mera pr hektar, men dc öfriga sädena visa underskott.
Beträffande hvetet beror detta egentligen på att rikssiffran så starkt, höjes
genom Malmöhus län; Södermanland står i fråga om hveteskörden pr
hektar i själfva verket tillbaka endast för Skåne, och möjligen Västmanlands
län. — foderväxterna gifva fullt medelmåttig skörd. Kornas mjölkafkastning
är den högsta i Sverige utanför Skåne, eller 2,200 kg. årligen, mot ett
riksmedeltal af endast 1,891 kg.
Jordbrukets afkastning är i förhållande till folkmängden betydlig i detta
län. som sa väsentligt bidrager till provianteringen af Stockholm. Ett egcn-
1 Se Bilaga V. sid. 95*. — 3 För ären 1851/70 hnr nettoutvandringen ansetls
ungefärligen motsvara den uppgifna bruttoutvandriugcn: jfr uniu. sid. 228.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
