Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LÄNSÖFVKKSIKTKK. ÖSTERGÖTLANDS LÄN.
samt mjölkproduktionen pr k» står Ydre härad, mod dess karga natur och
afskilda läge. Öfriga härader differera helt obetydligt, och de inom siluiomrader,
belägna visa sig icke afgjordt öfverlägsna i afkastningsförmagn, om icke
möjligen i afseende på höskörden.
Öfverhufvud är skördat jir luktar ganska svag i detta län, vittnande
om att lirukniiigssättet icke förmatt fullt utnyttja markens ursprungliga
bördighet,. Höskörden iir ganska god, badc pa insådda vallar och naturlig äng.
men af sädena gifver endast kornet mer än medelmåttig skörd; alla de öfriga
af kasta iiiuler medelmåttan, i synnerhet. ärterna. Kit förvånande faktum är,
att mjölka/kastningen pr ko uppgår allenast I ill 1.831 kg., mot 1,81)1 kg. i
medeltal för bela riket. Intet enda härad i Östergötland hinner till 2,000
kg., medan Söderman lands medeltal är 2,200. Äfven detta talar för, att
Östergötlands landtbruk ej hunnit den ståndpunkt man af en bygd med sn
«oda förutsättningar skulle vänta.
•Iäinfördt med folkmängden är produktionen naturligtvis stor i ett hin,
som har nära 26 •» mera, åkerjord pr inb. än riket i dess helhet. Blott po
’ Risodlingen ,ir ovanligt litet omfattande, här liksom i Mftlarcprovinserna.
Brukningsdelarnas medelstorlek är 20 hektar åkerjord pa hvarje, mot
endast lo hektar i genomsnitt för bela riket. Af länets jordbrukare äro
"vanligt måuga arrendatorer, eller ej mindre iiu 40 procent, liägge dessa
omständigheter äro kanske icke utan sin betydelse med hänsyn till den nyss
1’äpekadc. jämförelsevis svaga ståndpunkten hos Östergötlands jordbruk. Ilrjgteu
Pa en tidsenlig arrendelag bar mångenstädes i vart land varit ett stort hinder
tör framstegen, och ölägenheterna härutinnan äro näppeligen helt aflägsnade ännu.
Östergötland är ett af do s.kog rikaste landskapen i hela södra Sverige.
Naturligtvis astadkommcs detta i främsta rummet af länets nordliga och
sydliga delar, men äfven slätten är mestadels mycket rik på skog. Af länets
hela areal upptager skogen ej mindre än 62 procent. Impedimcnt, vägar ni.
•u. omfatta därför endast s procent, af arealen en af do gynnsammaste
Proportionerna i vart land. Slättbygdens skogsareal är ganska jämnt delad
P» de olika häraderna. Om inan undantager det lilla, till tre fjärdedelar af
siu areal uppodlade Dals härad samt Åkerbo härad (I.iiiköpingsslätten), det,
renare med 32 . skog, varierar skogsprocenten endast mellan 41 och 61 -..,.
-Norra Östergötland iir. såsom man kan vänta, lungt, skogrikare, nämligen det
stora Finspånga läns härad TI \ och Bråbo härad 72%. Änmt större relativ
skogsareal ha Kinda ncb Ydre med resp. 7 1 och 77 .; sistnämnda siffra sir
den högsta i Götaland utanför Nnåland och Dalsland. Inom länets norra
skogsbygd åtgår en stor del af skogsprodukterna till bruksrörelsen, men
från den södra torde det, mesta timret transporteras till andra orter, dels pa
Kinda kanal och dels pä Sommen och Svartan. Allt intill 1!MI7, dä en
flott-’pd i Ätran insynades, var också en till Sommen från söder utgående flottled
den enda iiisyniule allmänna sådana i hela södra och mellersta Sverige. -
Såsom ett generellt, omdöme torde kunna sägas, att slätten har skog till
husbehof, och skogsbygderna norr och söder därom betydliga mängder till afsalu.
Fisket är icke af särdeles stor vikt. Vättorn är ju en rätt fiskfattig
sJö, och öfriga insjöars fiske är icke heller af betydelse. Mera inbringande
ar ’axlangsten i Motala ström och i sin högre grad ålfisket i skärgården,
sär-vkililt södra delen, hvilket dock tyvärr icke lämnar den behållning det borde,
°>iär fångsten säljes alltför billigt till tyska uppköpare.
Industri oeh bergsbruk. Flera af länets bergarter ha industriell
""vändning. Vid (I räfversfors tinnes ott massiv af en särdeles vacker röd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
