Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LÄNSÖFVKKSIKTKK. ÖSTERGÖTLANDS LÄN.
jiirnbruken Lotorp. (irytgöl m. U. Äfven vid Grafversfors ligger ett större
jiirnbruk. Stens bruk. Till samma skogsbygd hör också Heijmyre glasbruk.
Sjöfarten är mindre utvcklad, än man skulle kunna vänta; åtminstone
iir länets egen handelsflotta obetydlig och närmast jämförlig ined t. ex.
Värmlands. Den enda Östersjöhamnen iir Norrköping. I äldre tider var
Söderköping Sveriges viktigaste sjöfartsstad näst efter Stockholm och Kalmar, inen
den har sedermera gått tillbaka, beroende därpå att de aar, som mynna hiir,
medfört lerslam, som uppgrnndat farleden. Denna olägenhet har Norrköping
undgått därigenom att det haft Iioxen och Glan bakom sig såsom renings
bassänger för Motala ströms vatten.
I afseende pä kommunikationer torde länets slättbygd vara bättre
hutad än de flesta trakter i vårt land. Järnvägarna äro pa slättbygden icke
långt aflägsna från hvarandra, och dessutom genomdrages den af såväl Göta
som Kinda kanaler. Sämst lottadt i detta afseende är det vidsträckta Ydre
härad, hvilket utgör ett af de största områden i södra och mellersta Sverige,
som icke beröras af järnväg. Härtill har tydligen den glesa befolkningen
varit medverkande orsak, på samma sätt som silurområdets talrika befolkning
vållat att järnvägsnätet där är tätast.
Af länets städer äro ondast Norrköping, Linköping och Motala af
ekonomisk betydelse. Norrköping har sin gifna plats inom vår industris
historia, men såsom fallet niistan alltid iir med orter, hvilkas industriella
tillvaro genom länga tider väsentligen baserat sig pa tullskydd, har äfven
Norrköpings utveckling varit långsam. Tiden för den jämförelsevis
hastigaste folkökningen var 1840-talet; äfven 1880- och 1890-talen voro
tämligen fördelaktiga. Under de senaste åren har inflyttningen varit obetydlig,
saväl till staden själf som till förstäderna. — Linköping har under senare
tider utvecklats äfven såsom fabriksstad. — Motalas tillväxt har varit,
langarn, och stadens industri har icke visat sig mäktig af någon större expansion.
I Emigrationsutredniugens Bilaga XVII äro offentliggjorda uttalanden i
ämnet af länets Hushållningssällskap samt provinsialläkaren i Ödeshögs distrikt.’
Hushållningssällskapets förvaltningsutskott framhåller såsom sin bestämda
uppfattning, att de mindre jordbrukarnas ekonomiska ställning icke försämrats
"tan snarare förbättrats under de senaste fyrtio ären. Ett bättre ordnande
;lt handeln med landtmannaprodukt.er synes förvaltningsutskottet i hög grad
önskvärdt. Hörande jordbrukskreditens ordnande anföres ett tidigare uttalande,
s"tn hiir refereras i det följande.
Provinsialläkaren i Ödeshög, d:r II. Hemming, framhåller, att för det
jämförelsevis fattiga Lysings härad »svårigheten eller omöjligheten atl, trots allt
s,’t och släp, skaffa sig en tryggad existens för äldre dagar har direkt utgjort
anledningen till emigrationen. Möjligheten för arbetaren att, åstadkomma ett
<!?et hem har hiir i själfva verket icke existerat, ty äfven om han lyckats
|inder mödor och försakelser spara ihop något härför, har ej en jordbit, ja
lc»e ens en oländig stenbacke, kunnat få köpas, ville ban ock väga upp den
’ned guld. Den som låtit, locka sig att mot dryg afgiild bygga pa andras ägor
och med svett och möda odlat cn teg, har alltid i sinom tid fått erfara, att
Jordägaren då fått behof af platsen.»
1 Jfr sid. 324 hiir ofvan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
