Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
K M TOK A XrO N S UT KED N1X8 K N. It KT Ä K K A XI) K.
fall inom häradet. De viktigaste äro fallen vid Huskvarna, hvilka ägn den
största höjd som utnyttjas vid någon svensk industriell anläggning, och som
lämna drifkraft icke lilott åt järnindustrien inom denna stad. utan äfven,
genom elektrisk kraftöfverföring, till .Munksjö pappersbruk i Jönköping.
Tahergsan bildar ]>ä sin väg ned till Vättern flera forsar, som Månd annat
lämna kraft till Norrahammars gjuteri och mekanisk;! verkstad.
Medelpunkten inom detta industriområde är dock .lönköping, hela Smalands viktigaste
fabriksstad. Dess snabba uppblomstring vid midten af 1800-talet berodde
emellertid mera af personlig duglighet iiu naturliga betingelser. Inom ilen
norra, mera kuperade delen af Västbo härad finnes vid Nissans tillflöden en
-tor mängd mindre metallfabriker, traddragcrier. mauufnktursmedjor och
dylika anläggningar, hvarjämte betydande fall i Nissan själf framkallat
Gislaveds industrisamhälle; inom södra delen är däremot terrängen för llack för
att några vattenfall skulle kunna bildas. De rikliga tillgångarna på löfskog
ha tlerstädo blifvit använda vid träförädlingsfabrikcr. oftast vid
järnvägsstationerna, sa att härigenom bcfolkningskonccntrationer uppstått t. ex. vid
Forseruin (compo-boardfabrik), Iiodafors och Säfsjö (möbelfabriker) m. fl.
Bert/arterna ha blott obetydlig industriell användning. Da ingen del af
länet nar fram till närheten af hafvet, är det naturligt att granitexport icke
förekommer, och enär ingen storstad linnes inom dess område, är brytning
af urbergarter för gatläggniiigsarhcten och dylikt belt obetydlig. Länet iir.
såsom nämndt, fattigt pa kalkbergarter; de enda som finnas tillhöra
Almes-äkra-serien, och inom dess område ligger därför det enda nämnvärda
kalkbrottet (vid Homnaryd i Norra Solberga). Visingsö-seriens sandsten brytes i
mindre skala vid Vik och 1’ppgrenna. Icke heller malmbrytningen är af
större betydelse. Tabergs järnmalm är pa grund af hög titanithalt mycket
svårsmält, och da den dessutom iir fattig pä järn, är brytningen numera
nedlagd såsom icke längre lönande. Icke heller vid idclfors och Klefva
förekommer numera någon grnfdrift, och kopparmalmsförekomsterna i Fröryd äro
mera föremal för spekulation än för brytning. Den i länet allmänt,
förekommande sjö- och myrmalmen har i äldre tider i rätt. stor skala tillgodogjort-,
men blot| i obetydlig grad uuder senare år. Dock har nyligen ett engelskt
bolag arrenderat rätten till malmupptagning ur Holmen.
At länets städer har Eksjö kanske i främsta rummet betydelse sisoin
militärstad. Jönköping ägde ar 1800 ännu ej 3,000 inb. och växte endast
långsamt under de nästa fyra årtiondena; först pa l*40-talet öfverskreds siffran
5,000. Sa begynte den period i stadens historia, som skulle kunna kallas
den I.undströmska, med tändsticksfabriken och pappersbruket; nu växte
folkmängden ovanligt, ha-tigt och hade år 1880 stigit till 10.000 personer. Såsom
vanligt i vart land, afstannade, af olika orsaker, snart nog de nämnda
industriföretagens kvantitativa utveckling, och fransedt ännu ett par
tändsticksfabriker samt cn mekanisk verkstad uppstodo inga nya företag af betydenhet
vid deras sida. De senaste trettio ären ha också utgjort en" stagnationens
eller blott de långsamma framstegens period för .lönköping. Att folkmängden
numera hunnit till omkring 27,000 personer, beror delvis pä förläggandet hit
af en större militärstyrka samt på införlifvande! af Ljungarums socken.
Inflyttningen till staden har under senare tid varit minimal.
Huskvarnas vackra uppblomstring under de senare aren är äfvenledes
till stor del ett utslag af personlig duglighet; de yttre förutsättningarna
innebära möjligheter för ytterligare betydande framsteg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
