Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
312 EMIGRATIONBtlTREDNINGEN. BETÄNKANDE.
Tah. 100. Folkökningen i Kalmur län från 1810 till 1910}
Ären [-Folkmängd-] {+Folk- mängd+} vid periodens slut. [-Folkökning. Födelseöverskott. Omtfytt-nings-resultat.-] {+Folk- ökning. Födelse- över- skott. Omtfytt- nings- resultat.+} Däraf Inrikes. Utrikes.
1810..... 140,560
1811/20 150,862 + 10.302 11.980 — 1.678 — 1,678
1821/30 166,865 + 16,003 16,985 — 982 — 982
1831/40 . 185.684 + 18,819 20.099 1,280 — 1.280 _
1841 50 203.236 + 17.552 19,499 — 1,947 — 1,947 _
1851/60 . . . 222.440 + 19,204 24.248 5.044 •1.513 fil il
1861/70 234,520 + 12,080 30.210 18,130 — 8,615 9.515
1871/80 246,667 + 12.117 30.466 18.319 10,844 7.475
1881/90 238,186 — 13,481 24.340 37.821 15.144 •••.’,677
1891/00 227,625 — 5.561 19.315 24.876 — 12.793 12.083
1901/10 . 228,129 + 504 18.811 18.307 6,863 11.444
företrädda på Öland. Här är morän det förhärskande jordslaget; oftast är
den lerig och kalkhaltig och kan därför betecknas som moränmärgel. Bland
sedimentära jordarter är sand vanligast, särskildt utefter kusterna och pä
norra delen af ön. Det inre af Ölands södra tredjedel saknar helt och hållet
lösa jordarter och utgör därför en klippöken i smått.
I jämförelse med de bägge andra småländska länen är Kalmar län
betydligt mycket mindre försmnpadt. Någon säker siffra för torfniarksarealeu
kan icke uppgifvas; den i litteraturen ofta angifna, i Om är med all
säkerhet för hög, och sådana stora mosskomplex som t. ex. i Yästbo eller
Sunnerbo härader af .lönköpings och Kronobergs län saknas fullständigt. Större
högmossar, som mindre \äl lämpa sig för odling, förekomma blott inom Södra
Möres inre, stenbundna delar, särskildt i Yissefjärda socken. Till stor del
äro mossarna bildade utefter vattendragen, t. ex. Kilian ocli Alsterån, och äro
dc vanligen odlingsbara samt äfven till icke ringa del redan uppodlade;
däremot befinner sig torfindustrien ännu pä ett lågt stadium. Ölands mossar
äro i allmänhet belägna innanför de s. k. landborgarna; de flesta lämpa sig
väl till hade odlingsmark ocli bränsle och ha också på den jord- ocli
skog-fattiga ön tugits i anspråk för bägge dessa ändarna,I.
Beträffande Kalmar läns klimat bör framhållas, att de sydligare
kusttrakterna och Öland bildu det nedcrbördsfattignste området i Sverige söder
om polcirkclu. Detta beror hufvudsakligen däraf, att området i förhållande
till de regnförande vindarna från Atlanten och Nordsjön ligger pa småländska
höglandets läsida. L)å dessa vindar nå fram till Kalmar län, ha de därför
mist större delen af sin fuktighet i form af nederbörd i Älfsborgs och västra
delarna af Jönköpings och Kronobergs län. hvarigenom föga återstår för
kusttrakterna vid Östersjön. Torkan är mest utpräglad under våren och
försommaren, alltså jnst under den tid, då växtligheten har största behofvet af
vatten. Häri ligger ett svart hinder för jordbruket, häremot iir länet i all
mänhet skonadt frän nattfroster.
Folkmängden i Kalmar Hin uppgick år 17fiu till 94,000 personer, ar
1810 till 140,000 och ar 1910 till 228,000 personer. Ända till omkring ar
1840 var folkökningen i regeln högre än för riket i medeltal. I’a fn ställen
1 Länsgränserna äro här anilicradc (såsom i Bilaga V. Tub. 68) och talen förete
därför smärre skiljaktigheter t. ex. mot samma bilagas Tal» 30 och 31.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
