Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
länsöfvkksiktkr. gottlands i.än. 318
Tab. 115. Några ekonomiska hnfviidduta Jör Gottlands län.1
Yrkesfördelning år 1900 (och 18401. [-Gottlands-] {+Gott- lands+} län. nela riket. Arealens fördelning, produktion in. in. [-Gottlands-] {+Gott- lands+} län. nela riket.
Af jordbruket hämta 67 procent af Gottlands befolkning sin bergning.
Af den gottländska jorden äro 22 procent odlade, hvarjämte 0 procent
utgöras af naturlig äng. Procentsiffran för den odlade jordens areal är
jämnhög med den i Blekinge ocb icke mycket mindre än Östergötland. I
afseende på dess fördelning synes det, som om de i det föregående omnämnda
hällmarkerna skulle ha en ganska afsevärd betydelse, i det att åkerarealen
inom de trakter, där sådan mark mera allmänt förekommer, är relatift
obetydlig. Orsaken härtill ligger antagligen icke blott i hällmarkernas
oduglighet för odling, utan äfven däri att i trakter, där dylik mark är allmän,
också den öfriga arealen har ott. relatift tunt. och därför mindre odlingsvärdt
jordtäcke. Så t. ex. är åkerarealen inom Forsa och Rute ting, som innesluta
öns nordligaste hällmarksområde, blott, 13 och 9 %. I motsats härtill är det
bällmarksfria området mellan Klintehamn ocb Slite mera uppodladt än
medeltalet för Gottland. Midt i detta område ligger Roma sockerbruk, hvilket
ju är ganska betecknande, dä sockerbetorna som bekant fordia djup jord.
Någon närmare öfversikt af jordarternas betydelse kan icke lämnas, förr än
kvartärgeologiska kartor öfver ön publicerats. — Såväl af spannmål som af
potatis iir skörden pr hektar lägre ä,n i de flesta trakter af fastlandet. En
synnerligen viktig orsak härtill är otvifvelaktigt, hvad man kunde kalla
samarbetet mellan tunt jordlager och torrt, klimat. Det kan näppeligen
betviflas, att Gottlands län är i bägge dessa afseenden mindre gynnadt än öfriga
’an inom hela Sverige. Därtill kommer, att ladugårdsskötseln är försummad,
hvilket medför, att åkerns gödning icke blir sådan den borde, och härigenom
blir skörderesultatet i än högre grad beroende af klimatet. Öns viktigaste
sädesslag är som bekant kornet, men äfven detta gifver en relatift låg skörd,
Jfr sid. 220.
Antal ini», pr kvkm. . 18 13
Folkm. lefvande af:
Jordbruk, %..........67-40 53’67
Industri, *..........17 -12 2889
Handöl o. samf., -i . . 9 09 lOOn
Allin, tjänst ni. ra., % 6’09 6*81
Inom industrien:
Väfnads-o. beklädnads-,J< 6 00 (»’18
Byggands-. $..........1*88 fiT.U
Kergvcrks-, «ü..........2*75 4 00
Mciallföriidlings-,#. . . 2*34 -l os
Näringsmedels-, ^ . . . t"72 2 38
Ind. för litt. o. konst, Jé . 0*37 0-73
Sågverks-,^............0’SS 3*68
Kemisk-teknisk. -4 . . . 018 1’80
År 1840:
Jordbruk, ’i..........82*80 80’90
Industri, %..........5*20 8"84
Handel o. samf.. % . . 470 2 21
Allin, tjänst m. m.. «S 7 80 8’35
Af arealen land:
Odlad jord,..... 22 -11 8 90
Naturlig äng. ;..........5 91 3 26
Skogbärande mark, 45*46 52*16
Annan mark. . . . 26*22 35*68
Produktion pr inb.
Hvete och råg. kg. . . 387 114
Annan spannmål, kg. Ill 317
Potatis, kg............148 284
Mjölk, kg..............197 549
Produktion pr luktar.
Spannmål, dt..........12*19 14*48
Potatis, dt..............xä’51 97*65
A insådda vallar, dt. . 17-30 88*70
» naturlig äng, dt. . . 16*70 15*70
Mjölk prod. pr ko, kg. . 1,610 1.891
Pà 100 kvkm.:
Landsvägar, kilom. . 43*50 13*90
Järnvägar, kilom. . . 4 91 2*98
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
