Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
länsöfversiktkr. malmöhus län.
silnrbergartcrna äro af större vikt. Nämnas bör likväl, att Bjärsjölagårds
kalkbrak, som är det största i sitt. slag inom länet, är grundadt på
öfversilurisk korallkalk, hvarjämte den siluriska sandstenen vid Övcdskloster i samma
härad är föremål för storartad brytning i en 60 meter djup grufva. Den
lämpar sig utmärkt till fasadbeklädnad, hvarpå posthuset i Stockholm kan
tjäna som exempel.
Länets viktigaste bergverksindustri är grundad på den stenkolsförande
formationen, som hufvudsakligen bar sin utbredning i Luggude härad. Redan
på 1600-talet bröts stenkol vid Höganäs, men på senare tider, sedan bela
området blifvit genom borrningar noga undersökt, har 111.111 upptäckt
brytvärda stenkol pa flera andra ställen, förnämligast vid Billesholm, Bjuf ocb
Skromberga, och äfven där bedrifves numera stenkolsbrytning i större skala.
Stenkolslagren äro emellertid af ringa tjocklek (blott några få decimeter), och
cudast ett af dem gifver till afsalu dugliga kol. Alla de andra lagren gifva
blott sämre kol, användbara endast på stället till eldning af ångpannor ocb
dylikt; dc äro alltför askhaltiga för att kunna säljas. ITndcr stenkolen
ligger lera, som tack vare de stcnkolsbildande växterna iir eldfast. Deras
rötter utsögo nämligen ur densamma dc lättlösligaste beståndsdelarna,
kvarlämnande de svårlösliga, och dessa är det, som äro eldfasta. Denna lera
användes numera i stor skala för tillverkning af saltglaceradc lerrör ocb
lerkärl, eldfast tegel, trottoarsten m. m. Utan tillgång till den eldfasta leran
skulle kolbrytningen knappast vara lönande. På flera ställen i Hörs socken
brytes en vanligen efter socknen benämnd sandsten, som användts till
slip-°ch kvarnstenar, byggnadsstcn (t. ex. Lunds domkyrka) m. m.
Knappast mindre viktiga i ekonomiskt afseende äro kritsystemcts
bergarter. På flera ställen i Oxio härad ligga kritbruk, grundade på brytning
af hithörande bergarter; dols fabriceras s. k. ångslammad krita och dels
drifves export af råkrita. Ännu viktigare äro de storartade kalkbruk och
cementfabriker, som äro belägna utmed detta härads kust; dc största af dem
kunna sägas ha skapat det betydande fabrikssamhället Limhamn. Lomma,
Klagshamn m. fl. stora industrisamhällen höra äfven hit. Som bekant kräfves
för cementtillverkningen utom kalk äfven lera, och för ändamålet ypperlig
sådan finnes här i obegränsad mängd. Länets rika tillgång på leror och dess
täta bebyggelse ha framkallat en storartad tegeltillverkning, större än i
något annat län. Rönneberga härad torde vara viktigast, i detta afseende.
— Om den industri, som står i samband med jordbruket, särskildt
sockerbetsodlingen, iir redan taladt. Länets mejerihandtering är, såsom bekant,
’•en högst utvecklade i vårt land.
Fisket som i äldre tider var af mycket stor vikt för länets befolkning,
har under nyare tid högst, betydligt gått tillbaka. Det. behöfver blott erinras
°®> huru Skanör och Falsterbo från att under medeltiden vara bland norra
Europas viktigaste handelsstäder nedsjunkit till sin nutida obetydlighet. Orsaken
härtill uppgifves ha vurit, att cn sillfiskcpcriod, motsvarande de bohuslänska,
räckt från 1200 omkring fyra sekler framåt, och att sillen sedan dess
försvunnit. En annan orsak torde vara att dessa städer hade sin blomstringstid
Pa samma gång som hanseförbundet, och då dess makt bröts, förlorade också
Skanör och Falsterbo sin betydelse. Härtill kommer att flygsanden, som
minerat sa manga samhällen vid Östersjön och Nordsjön, uppgrundar äfven
dessa städers hamnar och därmed beseglar deras öde. I nyare tid ha
åtskilliga af länets fiskelägen gått tillbaka i afseende på fisket af andra orsaker,
exempelvis Limhamn genom konkurrens från industrien, och fiskelägena vid
Kallen genom att danska sommargäster lämnat lättare förvärfvade inkomster.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
