Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
362
RMIGRATIONSUTKKDNINGEX. ISKTÄNKANDI:.
Tab. 140. Emigration och. immigration i Göteborgs och Bohus liin.
åren l Söl 1010."
Åren [-Medel-folkmängd.-] {+Medel- folk- mängd.+} Emigranter. Immigranter. [-Netto-utvandring."-] {+Netto- utvan- dring."+}
Till
ntom-curop. 1. Till europ, länder. Summa. Från
utom-curop. 1. Frän europ, länder. Snmma.
1851 60 . . 198.102 463 5 468 468
1861 70 . . 227.685 1,190 4.315 5,505 5,505
1871 80 . . 246,242 2,798 7.055 9.858 237 1,993 2,230 7,623
1881.90 . . 279,954 11.679 6.402 18.081 965 3,563 4.528 13.553
1891 00 . . 314.677 10,864 5.657 111.521 3.188 3,920 7,108 9,413,
1901 10 . . 357,829 12.187 4.353 16.540 3,226 5,389 8.615 7.925
Minst har alltså folkförlusten varit i Soteniis och Stångenäs härader, med
deras rika tiske samt betydande stenindustri. Här har nndcr de senaste trenne
årtiondena inflyttningsöfverskott i regeln ägt rum. dock sammanlagdt endast
några fa hundratal personer.
Liksom för de öfriga länen år ock för Göteborgs och Bohus län, i
tabellen öfverst a föregående sida, ett försök gjordt att särskilja »jordbrukssocknariuu
fran öfriga orter. Om härvid följda grunder, se sid. 212 här ofvan. För
Bohuslän är denna åtskillnad vanskligare att göra äu mestadels annars, da
man nämligen måste hålla sig till socknarna odelade. I Vette och Tanums
härader t. ex. tinnes ju åtskillig industri, men näppeligen dock tiagon bel
socken. som ej måste sägas i mycket öfvervägande grad hämta siu utkomst af
jordbruket (eller dess binäringar). Äfven med dessa reservationer äro talen i
den citerade tabellen i många fall ganska upplysande.
Slutsummorna inom hvardera gruppen blifva för hela länet följande:
Jordbruks- Öfriga socknar Ilela
socknar. sauit städerna. länet.
År 1805 ............62.481 55.948 118,429
» 1865 ..... 111.965 119.775 281,740
» 1880 ..... 109,198 151.390 260,588
> 1910 .... 95.578 285.692 881,270
Mellan åren 1805 och 1x65 växte alltså folkmängden i
jordbrukssocknarna med 79 procent, hvilket är ett högt tal. Motsvarande siffra för rikets
samtliga jordbrukssocknar var nämligen endast 64 procent, särskildt, för södra
och mellersta Sverige 59 procent. Så småningom begynner här, såsom annars,
folkminskningen. Mellan 18X0 och 1910 har folkmängden i länets jord-
härad Norum; i Inlands Fräkne härad Ljung och Griuneröd; i Inlands Torpc härad
lljärtuiu; i Orusts Västra härad samtliga fursamlingar utom Tegncby ocli It fi ra; i
Tjörn» härad Stenkyrka och Klädesholmen; i Lane härad Dragsmark; i Tunge härad Foss;
i Stängenäs härad Brastad och Lyse; i Sotenäs härad Tossene. Askum. Malmön oeh
Kungshamn; i Kville härad Fjällbacka; jfr ock not 2—4 samt 7 hiir närmast nedan
— 3 Utom Kässberg, Västra Frölunda och Kva Varfvet. Bom sammanräknats med
Göteborg. — s Utom Lundby, som inräknats under Göteborg. — 1 Utom Örgryte, som
sammanräknats med Göteborg. — 5 Med Lundby, Örgryte. Fässberg, VäBtra Frölunda och
Nya Varfvet. — * För dc särskilda städerna, se tabellen sid. 3Ö0. — " Utom Lysekil,
som räknats såsom stad. — "Se Bilaga V. sid 95*. — * För ären 1851 70 har
nctto-utvandriugeu ansetts ungefärligen motsvara den uppgifna bruttoutvandringen: jfr
anmärkningen sid. 228.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
