Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LÄNSÖFVBKSIKTER. UÖTEBOltdS OCII BOHUS LÄN. 3(>7
inemot 35 procent uf Sveriges liela tulluppbörd föllo på Göteborg; ar 1907
hade denna andel gått ned till under 20 procent. Kör utförselns del kunna
ej lika direkta Siffror angifvas, men besinnar man travaruutförselns stegring
från de norrländska städerna, iir sannolikt att äfven i fråga om exporten
Göteborg spelar en mindre roll iin förr. Stadens utrikes sjöfart gick säkerligen
under vissa decennier tillbaka, åtminstone om afses förbindelserna med
aflägsnare länder och ondast svenskt tonnage. Under det nya seklet har en del
af det förlorade återvunnits. Ännu är det emellertid långt ifrån, att
Göteborg i fråga om handel och sjöfart kan mäta sig med Köpenhamn, fastän
• iötcborgs naturliga förutsättningar kanske äro större. — Stadens
handelsflotta. som en tid höll på att bli alldeles omodern, har repat sig något under
senare år.
Uddevalla ägde ar 1800 fullt 1,000 inb. och var ila Sveriges åttonde
stad, större än Malmö, Hälsingborg, Örebro och en mängd andra, som nu
längesedan gatt det förbi. Uddevallas betydelse berodde väl dä pa det stora
sillfisket, l ifter dess upphörande gick staden tillbaka, och ännn är 1840 var
folkmängden endast 3,600. Frän och med ls50-talet har Uddevalla ånyo gjort
något raskare framsteg, med en tillfällig afmattning under 1880-talet.
Numera har folkmängden hunnit till närmare 13,000. — Strömstads utveckling
har alltid varit synnerligen långsam. Lysekil har vuxit hastigare och liar
nu någon fabriksindustri.
I Kmigratiousutredningens Bilaga XVII äro offentliggjorda uttalanden i
ämnet af länets Hushållningssällskap, kronoläusraanneti i Kville samt
provinsial-iäkarne i Orusts och Strömstads distrikt.1
Hushållningssällskapets förvaltningsutskott framhåller, att länels jord
redan nu är sa sönderstyckad, att. det kan ifrågasättas, huruvida det kan
vara ekonomiskt och socialt gagneligt att i vidsträcktare mån forcera en
ytterligare styckning. Den ekonomiska ställningen bland de mindre jordbrukarna
är, om man undantager länets fjällbygder och IVån kusten mest aflägsna
delar, i allmänhet god, euiir biförtjänster genom arbete hos närboende
grannar, genom sysslande med olika slag af handtverk, genom tillfällig anställning
vid närliggande stcuhuggericr och andra industriella anläggningar och genom
biträde \id det under vintern pågående sillfisket hittills i ganska riklig mån
stått till buds. Detta gynnsamma förhållande niotväges dock däraf, att man
tör vinnande af nämnda mera tillfälliga inkomster försummar jordens skötsel
"ch kreaturens vård. – Tillgängen på arbetskraft för jordbruket har under
de senast gångna fyrtio ären i hög grad förminskats, och den nuvarande,
särskildt framträdande bristen i detta afseende har i synnerhet varit kännbar
’inder de sista tio åren. Äfven jordbruksarbetarens vilja och förmåga att
utföra ott fullgodt arbete har försämrats. — Ett planmässigt ordnande at’
landtinannaprodukternas försäljning, i ändamål att tillförsäkra jordbrukaren
full valuta för sina varor, är en fråga af mycket stor vikt. Nu rådande
förhållanden i detta afseende lämna mycket öfrigt att önska, i det att
mellanhänderna äro många och hvar och en af dem kräfver sin dryga del af
förtjänsten. Följden blir, att, konsumenten i många fall får betala den bekomna
varan mycket dyrt, under det att producenten nödgas afyttra densamma till
förlustbringande pris.» Försäljningsföreningar äro ock planlagda inom länet,
hvadan man må hoppas pa en förändring till det bättre.
Kronolänsman C. o. Ahlenius i Kville framhåller, att .genom
förmanssystemet åstadkommes i Amerika stor arbetsintensitet, pä samma gäng som
1 Jfr sid. här ofvan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
