Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EMIORATIONSUTIlEDNIWiEX. BETÄNKANDE.
arbetare, där icke hemmavarande söner äro att tillgå, och ladngarden skötes
af matmodern med tillhjälp af döttrar eller minderårig flicka samt i vissa
fall af äldre kvinnor. Den enskildes jordbruk består hufvudsakligen af
smä-brukarlotter. med en kreatursbesättning af 10 a 12 kor ocb 2 hästar och
därunder endast i enstaka fall så mycket som 20 kor och ü hästar —
hvilket gör att ägaren ined sitt husfolk verkställer största delen af arbetet.
Dou afkastning, som oj erfordras för hushåll och kreatur, af smör, ost, mjölk,
fläsk, slaktdjur samt äfven foder, betingar i allmänhet goda priser och lätt
afsättning. En enligt min uppfattning berättigad anmärkning mot ortens
jordbrukare torde kunna framställas, nämligen mot uraktlåtenheten att själfva uppföda
hvad de behöfva för bibehållandet af kreatursstammen, såväl af hästar som
nötkreatur och svin. hvilket gör att stora penningebelopp måste utgifvas för
inköp däraf.
En säregen omständighet för denna ort iir, att jordbruksfastighet ytterst
sällan skiftas emellan arftagare, ett förhallande som här liar urminnes häfd.
Sä snart bondens äldste son blifvit myndig eller mag kommit i gården,
öfverlåtas hemmanet till denne mot en obetydlig köpeskilling samt födorad i
naturapersedlar, äfvensom i vissa fall fördelsjord at någon eller några af de
öfriga barnen, som icke pa annat sätt, vanligen genom giftermål, blifva
försörjda. Härutinnan utöfvas en orättvisa mot öfriga arftagare, som hämnat
sig genom vanvördnad mot föräldrar, hat och afundsjuka emellan syskon samt
en styfsint, misstrogen och bämdlysten karaktär, som bjärtast framträder hos
ungdomen, hvilken ock i anledning häraf ej vunnit det bästa rykte. I mångt
och mycket späras nog förbannelsen af denna orättvisa. Att detta system
jämväl i vissa fall befordrar emigration, torde belt säkert kunna antagas.>
Provinsialläkaren d:r I’. A. Toneli i Bergsjö. Immigrationen har här i
trakten varit betydlig, men pä senare ären allt mer aftagit. I Hassela socken,
med blott ett ringa antal själfägande bönder, under det de flesta hemmanen
agas af ett par större trävarubolag, pågår emigrationen ännu i ej ringa
utsträckning, i Jättendal åter, som belt utgöres af en själfägande bondeklass,
har den pä de sista åren sä godt som fullständigt afstannat. Socknarna
Bergsjö, Gnarp och Harmånger, i hvilka en fri bondeklass existerar vid sidan
af bolagsvälde, intaga med hänsyn till emigrationsfrekvensen en medelställning
mellan Hassela och Jättendal.» —- »Den åsikten är här på orten allmän, att
landbönder (sa kallas bolagsarrendatorerna) och fattigdom höra tillsammans,
under det. ett visst välstånd åtföljer den själfägande bonden. Arrendatorernas
ogynnsamma ekonomiska ställning torde till stor del hero på den osäkerhet,
som medföljer deras .ställning, i det bolagshem manen i regel utarrenderas blott
pa ett ar i sänder. Något intresse för att nedlägga kostnader och arbete pa
jordbruket, kan under sådana förhållanden ej äga rum, och jorden blir med
tiden allt sämre ocb mindre gifvande. En jämförelse mellan befolkningen i
en trakt, bestående af själfägande bondeklass, och en annan af
bolagsarren-datorer. visar tillfullo den stora skillnad, som råder i ekonomiskt hänseende
till förman för den förra. Att. emigrationen skall influeras af detta förhållande
säger sig själft. Bondens söner och döttrar stanna hemma hos föräldrarne
och hjälpa dem samt öfvertaga i sin tur hemmanet, när föräldrarne blifva
gamla eller aflida. Arrendatorns barn ledsna ej sällan sä småningom pä att
kvarstanna på ett hemman, som ej äges af deras föräldrar, och hvilket de
själfva aldrig hafva utsikt att någonsin komma i besittning af. Den åsikten
är här allmän bland bondeklassen, att förbudet för bolag att förvärfva hemman
borde utsträckas till bela Gäfleborgs län samt Dalarne.»1
’ Detta skrefs àr 1907.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
