Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
490
KMIfiRAXIOHSfTREDMMiKX. liKTÄNK ANi)K.
trävarubolagens arrendatorer. Detta bolagens jordfürvärf, hvarigenom de
slagit under sig en sa betydande del af äfven den uppodlade oeh brukade
jorden, har förvisso icke ländt jordbruket till fromma, tvärtom. För bolagen
är naturligtvis skogen och ej jorden hufvudsaken, och något intresse att
särskildt vinnlägga sig om den senares skötsel visar sig därför i regeln ej heller.
Dä skogsafverkningen under arens lopp uf naturliga skäl aftagit och
tillfällen till arbetsförtjänst därigenom minskats, samt till följd af jordbrukets
efterblifveuhet och befolkningens bristande lust och förmåga att sköta
detsamma, möjlighet att af jordens och ladugardens afkastning vinna tillräcklig
bärgning ej längre tinnes, har det allmänna välståndet sjunkit och arbetet för
fyllande af de nödvändiga lefnadsbehofven blifvit mera bekymmerfullt. Och
detta så mycket mera som de under de goda åren uppkomua högre
fordringarna pä lifvet fortfarande äro kvar och kräfva sitt. tillfredsställande.
Äfven den som på allvar vill ägna sig at jordbruket för att af detta söka
vinna sitt hufvudsakliga lifsuppehälle — att ensamt af jordbruket vinna
tillräcklig utkomst är här pa orten åtminstone under nuvarande förhållanden
icke möjligt. — mötes ock af stora svårigheter och ogynnsamma förhållanden,
hvilka ofta beröfva honom möjligheten att framgångsrikt bedrifva sitt yrke
och till följd häraf betaga honom lusten och intresset för detsamma. Hit hör
framför allt svårigheten att för rimligt pris erhålla nödigt arbetsfolk samt
bristen pa kommunikationer, framför allt järnvägsförbindelser. Sålunda liar
Rätau omkring 7 mil, och Klöfsjö nära !> mil till närmaste järnvägsstation:
till närmaste stad (Östersund) är det respektive omkring 10 och 9 mil efter
landsväg.
Såsom ytterligare svårighet ma vidare anföras obenägenheten hos den
lösa arbetarebefolkningen att låta städsla sig oeh taga plats som tjänare.
Arbetarne, såväl manliga som kvinnliga, föredraga att arbeta för dagspenning
de tider de finna för godt att arbeta. Ett tjänstehjonsförhållande enligt,
gällande lagstadga iir därför något ytterligt sällsynt a denna ort, och jag
vågar nästan tro, att det i närvarande stund icke skall vara möjligt uppvisa
ett enda exempel därpå.
Såsom en hämsko för jordbruket a denna ort ma ock framhållas den
rätt allmänna förekomsten af frost.förande myrar och sankmarker, hvilkas
utdikande, som dock ej lärer kunna ske utan understöd och hjälp från statens
sida, skulle vara till stort gagn för jordbruket.
Slutligen bör i fråga om möjligheten för befolkningen att förskaffa sig
tillräcklig utkomst af jordbruket beaktas den understundom vid arfskiften a
bondehemmanen långt drifna klyfningen af desamma mellan arfvingarne,
hvarigenom hesutenheten minskas. I regel räcker visserligen den pa hvarje
lott belöpande arealen godt till, men hvad en hvar får af öppen, odlad jord
kan blifva för litet, och då viljan och förmågan att bryta nv mark och skapa
nya t.egar ofta är sorgligt ringa, blir naturligtvis jordbruket å en sådan
hemmansdel knappast något att räkna med.»
Kronolänsman Lars (i. Uhlin i Frostviken. »Från Frost vikens socken
hafva, efter hvad jag har mig bekant, i förhällande till andra orter högst fa
lämnat sin hembygd för att i Amerika eller å andra orter försöka sin lycka;
under de fem år jag vistats inom socknen, har endast ett tiotal personer
emigrerat till Amerika. Att så tå emigrerat, torde dels ha sin grund däri,
att socknen, känd för sin fattigdom och afskildhet från andra bygder, ej
ansetts som lämpligt arbetsfält för emigrantagenterna och deras lockande
pro-spekter och dels genom folkets belåtenhet med de enkla lefnadsförhållanden,
de växt upp under. Om i någon landsända folket haft orsak att utvandra
för att pä annan ort söka sig en drägligare ställning, så borde det halva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
