Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UTVANDRINGEN.
59!)
1904 uttalad begäran. Gruppernas antal ökades till vid pass ett par liuiulra,
ehuruväl, ined hänsyn till de små och osäkra talen, i tryck offentliggöras
siffror endast för ett femtiotal. Siffrorna för de smärre undergrupperna
föreligga i manuskript och kunna användas för Statistiska Centralbyråns
sedvanliga tioärssammandrag.
Den betydelsefullaste upplysning, som vanns genom denna nya
fördelning, var konstaterandet af det utomordentligt stora antalet emigrerande
hemmasöner och hemmadöttrar från jordbrukareklassen, i synnerhet från
hemmansägareklassen. Då uppgifter för äldre ur icke stå till buds, kan man icke direkt
afgöra om den stora proportionel! dylika utvandrare iir en nyhet för senare tider.
I n specialundersökning af d:r Helgo Nelson, för Runstens liärad på Öland,
gifver dock vid handen, att dessa emigranter därstädes iiro långt flera nu än
i äldre tider.1 Ehuruväl dot undersökta området iir alldeles för litet, för att med
ledning häraf några slutsatser skulle kunna dragas om den svenska
emigrationen i dess helhet, finnas dock åtskilliga andra meddelanden och indicier som
tvda på, att förhållandena i Kunstens härad icke utgöra något undantagsfall
i detta hänseende utan äro tämligen typiska, åtminstone för mellersta och
södra Sveriges jordbruksbygder.
Immigrationon. Uppgifter om immigrationen från främmande land
föreligga först frän och med iir 1875. Hela det uppgifna antalet
immigranter ären 1875/1910 uppgår till 228,582. 1 den officiella statistiken liar man
dock, lor att vinna fullt årtionde, kalkylerat sig till tal äfven för åren 1871
1874. Med inräkning häraf upptages i våra tabeller bela den redovisade
immigrationen (för ären 1871/1910) till 240,413 personer.
Invandringen från främmande världsdelar, alltså väsentligen från
Amerika, nådde sin höjdpunkt ar 1894, då den uppgick till ej mindre än
7.455 personer, nieu sedan dess har den snarast gått tillbaka. Under
femårsperioden 1891/1895 fingo vi mottaga 5,003 immigranter årligen från
främmande världsdelar, -—- till största delen återvändande svenskar; under åren
1896/1900 uppgick motsvarande ant;il endast till 4,561, och åren 1901 05
till 3,891. Ären 1906/10 förete dock ånyo en höjning, till 5,107 immigranter
årligen. Att återinvandringen från Amerika under de senare åren minskats
i stället för att ökas, liar uppmärksammats äfven af en af
Emigrationsutred-ningeiis »bygdeuudersökare», fil. lic. A. Brusewitz, som undersökt förhållandena
å södra Dal. 1 sin därom afgifna berättelse säger han (Bilaga VIII N:r 4,
sid. 94): »Sorgligt nog ser det ut, af meddelade uppgifter att döma, som om
de amerikanska jordförvärfven under de allra senaste åren skulle varit i
aftagande. 1 tirinstads socken uppgafs, att sedan är 1900 ej förekommit någon
ny svensk-amerikansk bosättning.»
Om lic. Brusewitz’ förmodan är riktig, att motviljan mot excercisen
är en starkt medverkande orsak till detta förhållande, så bör ju den lättnad
härutinnan för återvändande emigranter, hvilken kom till stånd år 1909,
möjligen kunna åstadkomma någon förbättring för framtiden. I alla händelser
är detta faktum af en aftynande immigration af svensk-amerikanare en
omständighet, som förtjänar att noga beaktas, emedan det står i stark strid
mot många gånger nu för tiden uttalade förhoppningar och väl äfven torde
vara för det allmänna föreställningssättet så godt som obekant.
Återinvandringen från våra grannländer i Europa har däremot i det
bela taget ökats, om än icke synnerligen hastigt. Pä samma gäng har
utvandringen till dessa länder i ej obetydlig grad aftagit, så att vi sammanlagdt
1 Bilaga VIII Nr 6, sid. 31.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
