- Project Runeberg -  Emigrationsutredningen : Betänkande /
811

(1913) [MARC] Author: Gustav Sundbärg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SAMFÄRDSELN". JÄRNVÄGARNA.

811

Intet borde läranas oförsökt sora kan bidraga till att förbättra do enskilda
järnvägarnas afkastning. Inkomstökning kan endast vinnas genom utveckling
af landets näringslif. Medan nian väntar på denna utveckling, måste man
arbeta på att minska utgifterna. Som medel härtill nämner författaren
koncentrering af järnvägarnes sväfvande skuld i ett stort gemensamt
obligationslån med låg ränta, eventuellt under statsgaranti, samt gemensamma
förvaltningskontor. Om emellertid fullt själfständig förvaltning bibehålles, borde mycket
kunna vinnas genom samarbete på ingeniörsafdelningen, förrådsafdelningen,
genom bättre utnyttjande af den rullande materielen, särskildt genom
undvikande af ändamålslösa tomvagnssändningar.

Dessa af »Affärsvärlden» framställda betraktelser äro visserligen ej nya,
såsom ock framhålles, men torde ej minst nu vara förtjänta att beaktas. En
af St. D:s medarbetare har haft ett samtal med cn af vart lands fackmän
pà hithörande område, kapten Oscar Wallenberg. Denne framhöll, att tanken
pa gemensamma obligationslån var af gammalt datum. Under år 1879 beslöt
riksdagen att npplägga en särskild hypotekslånefond för utlämnande af lån
mot pant af järn vägsobligationer. Denna fond, som numera torde vara
försvunnen, tillkom hufvudsakligen för att under dåvarande svära penningtider lätta
bankernas lineportföljer. I början af 1890-talet arbetades det synnerligen
energiskt att fa till stånd en Svenska järnvägarnas hypoteksbank, och förslag
till reglemente för en sådan var äfven utarbetadt. Bankdirektör Knut
Wallenberg var då initiativtagare, och frågan fördes motionsvis fram i riksdagen
år 1893, men strandade, då den ej kunde vinna statsmakternas intresse. Sedan
dess har denna fråga ej varit föremål tör vidare behandling. Äfven frågan
om gemensam förvaltning vid do enskilda järnvägarna i afsikt att bättre
utnyttja rullande materiel har varit föremål för arbete. Chefen för
Iiergslags-banan direktör J. D. Simonsson bar redan för flera år sedan utarbetat ett
detaljeradt förslag i afsikt att möjliggöra, att järnvägarnes rullande materiel
måtte kunna utnyttjas i största möjliga grad.

Järnvägarnes bristande räntabilitet orsakas till ej ringa grad, sade ban,
däraf att de nybyggda järnvägarne ej tillgodogöra sig de äldres erfarenhet.
Nya järnvägar måste byggas så billigt som möjligt. Det gäller äfven om deras
rullande materiel. De borde för den skull köpa sitt första behof af
lokomotiv och vagnar af äldre järnvägar. Därigenom skulle de äldre järnvägarne, som
nått fram till en mera utvecklad och jämn trafik, kunna vinna afsättning för
sådan materiel, som ej motsvarar trofikbebofvet, och således lättare fä
möjlighet ett skaffa ny, och vårt land skulle slippa denna brokiga tafla af allt
slags .järnvägsmaterial vi nu äga.

Vid de tyska statsbanorna, fortsatte ban, har man för två år sedan
beslutat genomföra vagnsgemensambet för bela riket, och denna trafikgemensambet
har visat sig synnerligen ändamålsenlig, och det Simonssonska förslaget, som
afser något liknande, borde sökas fä, genomfördt i Sverige. Mycket skulle
också vinnas genom gemensam trafikförvaltning för ett antal enskilda
järnvägar. En sådan borde på mänga ställen ej alls vara omöjlig att genoinföra.
Sålunda skulle dc skånska järnvägarne ur teknisk synpunkt mycket väl
kunna drifvas af cn gemensam trafikförvaltning, som för dem skulle vara
synnerligen lämplig ocli i stånd att, möjliggöra åtskilliga besparingar. Att
sådan ej genomförts, beror nog mest på rent personliga skäl, kanske mest
därpå att dc skånska städerna äro stora delägare i dessa järnvägar.

Sveriges privata järnvägar visade till och med år 1907 en kontinuerlig
förbättring ur räntabilitetssynpunkt, men därefter har följt ett bestämdt omslag.
Det är de genomförda löneförbättringarna som vållat detta. Att dessa
löneförhöjningar varit stora, är säkert, men lönerna voro pä mänga ställen tidi-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:22:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emubetanka/0825.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free