Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
816
EMIGllATIONSljTREDNINOEN. BETÄNKANDE.
Allmänna ekonomiska ocli sociala förhållanden.
Angående folkens lefnadsförhållanden, särskildt hvad näringen
angår, gör man sig i våra dagar ofta oriktiga föreställningar på
grund af den allmänna statistikens vittnesbörd. Om man tager för
sig t. ex. Tab. 19, sid. 87 här ofvan, ocb fördjupar sig ensamt i dess
innehåll, skulle man kanske vilja draga den slutsatsen, att kosten
för våra dagars svenska folk är långt rikligare än fordom, och att
de sedvanliga njutningsmedlen komma till användning i starkt
förökade mängder, med undantag blott för brännvinet. Sistnämnda
slutsats är nog riktig, men den förra, om en rikligare och bättre
kost, är mycket tvifvel underkastad. Befolkningens lägsta
samhällslager lefver väl säkerligen under mycket bättre villkor nu, än
under äldre tiders bela eller halfva svältkost, men i fråga om den
stora mängdens lefnadssätt hafva förändringar ägt rum både till det
bättre ocb till det, sämre. Äldre tiders kost var enklare än nu, men
just därför mången gang hälsosam maro. Till bröd användes i gamla
tider mest råg, korn och hafre, hvilka sannolikt äro hygieniskt
öfverlägsna våra dagars allt vanligare brödsäd, hvetet. Af öfriga födoämnen
var kosten ofta enformig nog, men den var kraftig och närande,
och våra dagars lifsmedelsförfalskningar voro okända; ej heller kände
man de nu så vanliga, mer än en gång tvetydiga »konserverna».
Tillagningen af födoämnena stod icke högt, men fråga är om den icke är ännu
sämre nu, sedan så godt som all hemundervisning och allt hemarbete
i barndomen utrotats af skolan.
»Det sätt, hvarpå födan nu för tiden beredes», — säger ingeniör
E. Sandsjö,1 — »det sätt, hvarpå den blandas och förläres, orsakar
ett oerhördt slöseri med tid och pengar samt har i släptåg en mängd
sjukdomar, som nedsätta arbetskraften eller alstra osunda begär oeh
nervositet.»
»Att arbetsintensiteten,» säger lir Sandsjö, »främst blir beroende af, att god,
tillräcklig och väl sammansatt föda står att få till rimligt pris, faller af sig
själft. Ofta utgöres födan mest af smörgåsar, öl ocli kalle i stora mängder,
så framt ej familjen rent af svältfödes med tunna, skvaliga soppor, eller
magarna fördärfvas af hårdsaltad fisk eller öfverdrifvit kryddadt kött. En
dylik matsedel trubbar af aptiten, och brännvinspluntan anlitas för att hvässa
den. Som människokroppen iir en ytterst invecklad maskin, som behöfver
1 Magfràgan, af E. Sandsjö. Stockholm 1911.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
