Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
K M IG R A TIO N S UT KE DM N G EK.
betänkande.
Professor Thyrén, som starkt ifrar för ett återvändande, sa långt
möjligt, från städerna lill landsbygden, eller åtminstone till
landsbygdens bostadsförhållanden, yttrar sig på följande sätt i detta ämne:1
»Grundvalen för alla sociala reformer nr en förbättring af
bostadsförhållandena. Denna fråga kan icke anses löst förr än hvarje arbetare i
normala fall har hus och trädgård för egen räkning. Ett dylikt hein ger
arbetarens lif en fast medelpunkt; håller honom borta från krogar etc.;
vänjer honom, genom att gifva honom något alt spara för, vid den ordentlighet
och sparsamhet, hvarförutan alla sociala reformförsök äro hopplösa; erbjuder
honom något tillfälle till trädgårdsarbete o. d. i fria luften; möjliggör för
hans barn att uppväxa i kroppsliu och andlig sundhet; och motverkar, genom
allt detta, dc känslor af missnöje, afund och bat, soni under nuvarande
förhållanden alltför lätt uppstå. Medel som göra en sådan reform möjlig, äro:
att flytta arbetarebostäderna tillräckligt langl från staden för att få
tomt-värdet tillräckligt lågt; att öfvervinna afstånden genom snabba och
välordnade kommunikationer inom industricentrum; att, där så låter sig göra,
utflytta industrien frän städerna till landsbygden och därvid sörja för anläggande
af goda arbetarebostäder: att genom lagstiftning, hvaribland stark skatt pä
jordvärdestegring, försvåra tomtspekulationer. Sistnämnda synpunkt kan
medföra, att man i fråga om arbetarebostäder måste afstå, från den fulla
eganderätten; dock bör detta endast ske, om tvingande skäl finnas. l’ä icko sä fa
ställen i utlandet synes frågan hafva lyckligt lösts så, att eganderätten i
princip behållits: jag liar i Tyskland särskildt hört staden Ulm anföras såsom
exempel härpå.
Beträffande unga, ogifta arbetare, utan nära anhöriga, måste först och
främst inneboendesystemet såvidt möjligt utrotas och under alla
omständigheter underkastas cn sträng kontroll. Glasgow, som för fä decennier sedan
hade bland de bedröfligaste bostadsförhållanden i Europa, är exempel på, att
stränga bestämmelser härvidlag låta sig genomföra, om man icke skvr offer.
Såsom framtidsmål borde man sträfva efter inrättningar af samma tvp som
studentnationerna vid de engelska universiteterna, naturligtvis minus lyxen,
som där är mycket stor. Principerna böra vara: ett eget rum för hvarje
arbetare; tilltalande gemcnsamhctslokalcr. som i någon mån kunna ersätta
verkliga hem; helst gemensam spisning; tillhörande fria platser, där under
fritiden den kroppsliga utvecklingen kan tillgodoses genom idrott, lekar,
gymnastik; det bela under uppsikt af själfealdq öfverhufvud. Äfven bär gäller,
att ju längre anläggningen kan flyttas från staden, desto bättre kan den göras,
och att kommunikationerna måste vara desto bekvämare. Hörjan måste göras
med <>11 elit af arbetare, som är tillgänglig för den härvid nödiga yttre
disciplinen.»
Arbetstiden, i sitt arbete om Masskulturen: har professor
Norström starkt framhållit det själlösa, som ligger i nutidens
industriarbete, och det fördärfiiga inflytande, som detta måste utöfva pä
arbetarens eget själslif oeh på hans världsuppfattning i allmänhet.
Allt detta är ju obestridligt, men professor Norström glömmer, att dock
äfven i detta hänseende kulturen håller på att själf skapa sig ett
botemedel, och detta botemedel heter: arbetstidens förkortning. Det
må vara sant, att själfva arbit/t var af vida större personligt in-
1 J. C. V. Thyrén, Ett politiskt program. Lund 1908.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
