Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
858
EMIGRATrONSUTREDNTNOEN.
betänkande.
fångkläder. Jag fick ett brödstycke om dagen, så bitr långt — och han
iniiter af ett par decimeter på rockärmen — men vatten fick jag så mycket
jag ville. Det värsta var ju, att jag måste stå kyrkoplikt efteråt. Jag fördes
till Orsa i fångtransport med fotbojor. Ibland fick jag stiga af släden och
gä, med den ena bojan i handen. På söndagen fick jag stå på knä midt i
kyrkan, under bela godstjänsten. Sedan blef jag förhörd af prästen. Nästa
år satt jag 14 dagar på vatten och bröd.
Så berättar den gamle begrundande och mycket lidelsefritt om sina öden.
l)et är snart sextio år sedan, och för icke länge sedan fick IJordlofva Erik
Ersson upplefva, att en af hans trosbröder talade i samma kyrka frän
predikstolen, med kyrkoherden som åhörare.
Sä förändras tiderna, men Erik Ersson ser ut att vara densamme. Hans
ungdoms lidande och svårigheter ha endast stärkt hans tro och fördjupat
den. och utan tvifvel tackar han nu Försynen för hvad han fått utstå.
Förmodligen tycker han, att den yngre generationen bör tacksamt anamma nåden
att ntan ringaste hinder få lof att omfatta den tro som är hans, och när
jag räckor den garnlo dalamannen banden till afsked, trycker ban den länge,
ser mig trohjärtadt och rörande i ögonen och siigcr bevekande, men på samma
gång taktfullt:
— Låt mig fråga dig, unge man! Ilar du gjort upp din sak med Gud?»
Ännu iu på 18ii0-talet torde nog de kyrkliga förhållandena i värt
land hafva spelat en viss roll för emigrationen, men knappast längre.
Numera råder ju en ganska vidsträckt religionsfrihet. Detta
innebär dock icke, att ej en viss animositet fortfarande råder mellan de
olika religiösa partierna, hvartill i Sverige finnes en särskild
anledning, — annorstädes nästan okänd. I andra länder med blandade
konfessioner torde man i våra dagar så vidt möjligt undvika
beröringen med hvarandra, hvilket skapar ett visst fredstillstånd på ytan.
I Sverige råder däremot, såsom bekant, det egendomliga förhållandet,
att flertalet af våra dissenters äro medlemmar af svenska kyrkan.
Häraf nödvändiggöres en icke obetydlig daglig beröring, som belt
naturligt skapar en mängd konflikter. Vi tro ej att detta längre
direkt leder till emigration, men däremot torde nog fall hafva
inträffat, dä dessa konflikter förmått återkomna svensk-amerikanare att
a nyo öfvergifva fäderneslandet. Flera uttalanden i »Amerikabrefven»
i Bilaga VII vittna om en stämning i detta fall, som gör ett
återvändande till Amerikas friare förhållanden förklarligt.
Att inom den svenska kyrkan i våra dagar råder åtskilligt
ny-vaknadt lif, är välbekant. Ibland kan ju detta nya lif synas
framkalladt mera af historiska, nationella oeh till och med estetiska
motiv, än af rent religiösa, men äfven dessa intressen ha ju sitt
berättigande, — om dc ock kanske understundom üfverskattas.
Ett är säkert: att viljan till reformer iir starkare än förr.
Hed den frihet, som här är oss gifven, att upptaga så godt som
hvarje samhällelig fräga till behandling, kunna vi ej underlåta att
då för vår del lägga in ett ord för den reform som heter, att våra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
