Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vara det förnämsta, kommer man ju ej långt. på denna väg, ehuru jag vill
visa att äfven den kvantitativt lilla förädlingen dock kan hafva sin betydelse
för landet.
Härmed kommer jag in pa det område som närmast, berör mig, och från
hvilket jag är i tillfälle att lämna några siffror som möjliger. kunna vara af
nytta för Edert arbete.
Såsom det torde vara bekant, räknas Sandviken här i landet till
storindustrien. Detta är dock icke på grund af någon egentlig massproduktion,
utan snarare därför att det genom sin langt framdrifna förädlingsindustri
använder jämförelsevis mycket arbetare.
Det tillverkas vid Sandviken med 4 masugnar (livaraf en i reserv) endast
cirka 20,000 ii 25,000 ton tackjärn, cirka 35,000 ton stålgöten och cirka
25,000 ton valsadt och smidt stål, hvilket är litet jämfördt med de stora
utländska verken, där verklig massproduktion idkas och där man med lätthet
tillverkar flera hundra tusen ton. Men vi sysselsätta för vår tillverkning
cirka 2,400 man, och detta är anmärkningsvärdt för ett så litet tonnage och
markerar just att vi sysselsätta oss i hög grad med manufaktur, och jag kan
tillägga kvalitetsmanufaktur för export. 80 % af vår tillverkning exporteras
och har att i de flesta länder möta mer eller mindre höga tullspärrningar,
hvarför en vanlig billig massartikel icke kan bära sig, ty så mycket billigare
kunna vi icke tillverka vid Sandviken än våra utländska konkurrenter, att vi
skulle först kunna betala deras tullar och ändock sälja till lika billiga priser.
Det torde därför, åtminstone livad järnet beträffar, icke vara möjligt att
hoppas på någon storindustri, om man därmed menar billig massproduktion
för export, utan vi fa nog hälla oss inom anspråkslösare gränser, men söka
arbeta fram en allt längre gående manufaktur af våra ädla råvaror.
Om vi undersöka livad utländingen gör af de svenska halffabrikaten lian
köper af oss, skola vi erfara, att det tinnes många artiklar, som sysselsätta ett
stort antal arbetare och som mycket väl passa för svensk tillverkning.
Min uppmärksamhet fästes dära för trettio år sedan, då jag af en af
Sandvikens kunder, hvars hufvudtillvcrkning var sågar, filar och därmed
besläktade artiklar, hörde att han sysselsatte öfver 1,200 arbetare.
Alltså för dessa till synes småartiklar, använde han mera arbetare än
något industriellt verk i Sverige då kunde sysselsätta, äfven bland dem som
här räknades till storindustrien.
Denna upplysning blef för mig en fingervisning att icko förakta
snmar-tiklar, emedan de kunna representera mycket storn affärer, och vi började äfven
att arbeta i denna riktning, sä mycket mera som Sandviken icke hade sä stora
naturaförmåner för att åstadkomma billiga artiklar till sitt förfogande som
åtskilliga andra järnbruk. Denna väg har äfven visat sig vara den riktiga
för oss, men då Bruket därigenom kommit till en viss välmåga, måste det dock
ihågkommas, att vi hafva decennier af intensivt arbete bakom oss. och att det
icke är nog med att besluta sig för manufaktur för att inom en kort tid med
fördel kunna sysselsätta tusentals arbetare.
Efter dessa meddelanden skulle det icke förvåna mig, om Doktor Sundbärg
tyckte att då här linnes en storindustri, som visserligen icke har
massproduktion men dock sysselsätter ett för svenska förhållanden stort antal arbetare,
det skulle vara intressant erfara huru dessa arbetare hafva det, om det endast
är kapitalet som frodas eller om arbetarne äfven göra det, och huru det ser ut.
med emigrationen vid ett sådant bruk.
Jag är i tillfälle att i dessa afseenden lämna några statistiska
upplysningar. Först vill jag nämna att jag nyligen för ett annat ändamål hade
anledning göra några jämförande utredningar emellan arbetarnes ekonomiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
