Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bchofvct påkallade en modern lärlingslagstiftning ocli ett mera utvecklad t:
yrkesskoleväsen.
Ehuru liggande utanför området för Nämndens erfarenhet, kan Nämnden
icke undertrycka den mening, att jordbrukets betydelse såsom en
emigrationen motverkande faktor af Eder underskattats. Möjligt är, att i de trakter,
där jordbruket af ålder varit hufvndnäringen, detsamma med de former,
under hvilka det nu drifves, icke kan föda ett väsentligt stöi-re antal människor.
Men i den mån jorden styckas och utsattes för intensivare bruk, torde den
äfven kunna lämna utkomst åt en större folkmängd; och allt efter som nya
trafikleder öppnas genom förut svårtillgängliga, odlingsbara marker, yppas ock
i afsevärd omfattning tillfällen till lönande nyodlingar.
Såsom af livad ofvan anförts torde få anses framgå, hyser Nämnden i
förevarande fråga den uppfattning, att det ekonomiska uppsving, som
visserligen är eftersträfvansvärdt, ej blott såsom bidragande till emigrationens
hejdande, knappast kan ernås enbart genom en forcerad utveckling af
industrien, och att icke endast storindustrien utan äfven andra näringsgrenar
kunna lämna en värderik hjiilp till motverkande af emigrationen.
Stockholm den 29 september 1909.
För Stockholms stads Handels- och Sjöfartsnämnd:
Otto M. Höglund.
F. von Kruscnstjerna.
Direktör Axel Fick, Falun.
Till att hörja med anser jag mig böra nämna, att mina i denna
skrif-velse gjorda uttalanden äro grundade på erfarenheter gjorda under en cirka
nioårig vistelse i utlandet, däraf tre år i Tyskland, två år i England och
cirka fyra år i Amerika. Större delen af denna tid i egenskap af
kroppsarbetare på mekaniska verkstäder och omfattande tiden 1894 1902.
Ed ra utmärkta uppsatser i emigrationsfrågan har jag med stort intresse
tagit, del af, och stämma mina åsikter i Imfvudsak öfverens med de af Eder
däri uttalade. — Beträffande den af Eder i »Emigrationen, II» å sid. 12
uttalade åsikten angående de dåliga transportförhållandena för matvaror, sä
tror jag ej, att det är våra järnvägsförvaltningar, som äro mest klandervärda,
utan fastmer »den allmänna företagsamheten» på de orter, som kunna vara i
behof af en sådan transport. Detta dock endast i förbigående. —
Emigrations-utredningens Bil. XV, angående arbetsmetoder i Amerika, har jag äfven varit
i tillfälle taga dol af och instämmer till alla delar med författarne, på samma
gång det är mig ett nöje konstatera, att på detta område under de senaste
åren en väsentlig förbättring ägt rum inom verkstadsindustrien här i landet.
För att nu försöka få reda på själfva grundorsaken till emigrationen, så
lat oss närmare granska skillnaden i svensk och amerikansk lagstiftning. Man
tinner då snart, att de mest framträdande olikheterna ligga däri, att Amerika:
1) ej har någon statskyrka,
2) ej liar några direkta skatter för löntagare,
3) ej liar någon allmän värnplikt.
Under min vistelse i Amerika framhölls af nästan alla de svenskar, jag
träffade, här ofvanuämnda skillnader och därmed sammanhängande
förhållanden såsom varande den förnämsta orsaken till emigrationen. Under de cirka
sju år jag nu åter varit hemma i Sverige har jag haft tillfälle ägna dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
