- Project Runeberg -  Emigrationsutredningen : Bilaga XIX : Industri och handel /
76

(1910) [MARC] With: Gustav Sundbärg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

En sak, som nog också kommer mången, i synnerhet landtlig ungdom,
att fatta sitt beslut att resa öfver Atlanten, är de hemvändande
svensk-ameri-kanarnes flotta och kanske öfverlågsna uppträdande och ovanliga, fina, for att
ej säga grannt utstyrda kläder. Men hvar ocli en. som har något sa när sundt
omdöme, bör val kunna skatta detta efter dess rätta värde. Men saken
inverkar doek icke litet. En omständighet att beakta i sammanhang härmed är
ock det, att emigrationsströmmcn nog mest riktas från vår svenska landsbygd.
Sedan sia de sig ned i de amerikanska städerna, utan att kanske mer än nätt
och jämt ha sett en svonsk stad, som naturligtvis erbjuder stadens
utvecklingsmöjligheter i allmänhet på samma sätt som en amerikansk stad.

Det kan emellertid vara andra saker än ren sträfvan efter bättre utkomst,
som drifver svensken öfver till Amerika. Han kau t. ex. icke dra jämt med
sin förman eller hvad det nu må vara, och så bär det i väg. Och härvidlag
som eljes har han förts öfver af en af de missuppfattningar, på hvilka
emigrationen hvilar. En gång kommen till Amerika, kommer han åter i beroende

af nya förmän och öfvcrordnadc, nya truBter och arbetssammanslutningar. Och
hvad värre är. Han kan vara säker om, att detta beroende i det >nya landet»
ingalunda alltid har samma humana karaktär som i det »gamla>. Men dä
rcson-nerar han oftast som så (naturligtvis ej så sällan på grund af tvingande
omständigheter): »Den, som ger sig i leken, får lekcu tåla.» Att sedan sannings-

enligt berätta verkliga förhållandet faller honom knappast in, hellre då verkligt,
öfveransträngningsarbete och så bevaras skenet af på lättvindigt sätt förvärfvad
position, välmåga och amerikanisering. Några resa kanske öfver i afsikt att få
säkrare arbets til Igång, men det bör ju vara allmänt kändt, att den är betydligt
sakrarc i Sverige än i Amerika. Ett fåtal resa kauske af äfventvr slusta, och
de må stå sitt kast.

Att personer, som eu gång kommit till Amerika, stanna där, det är ju
allmänt kändt, men detta är intet bevis för att förhållandena där äro särskildt
bra, utan det är ju en allmän företeelse, att eu person, som pröfvar mycket,
slutligen blir tvungen att behålla det han sist har på hand, och för öfrigt
kunna många, just på grund af ekonomiska svårigheter, ej återvända till
fosterjorden. Upprepade gånger hör man svenskar i Amerika uttrycka sin önskan
att återvända till fäderneslandet, om deras tillgångar blott tilläte det. Att
åter andra, som mödosamt lyckats tillkämpa sig en plats i Sverige eller i
Amerika eller hvar det vara må, stanna kvar, ligger ju i öppen dag, ty bättre en
fågel i handen än tio i skogen.

Emigrationen hvilar på missuppfattningar oeh okunnighet hos svenskarne
såväl i Amerika som i Sverige, och det vore på tiden att ögonen öppnades för
detta faktum.

E. J/—71.»

II.

»Utvandringens orsak torde mindre ben» på den inhemska arbetstillgåugeii
utan fastmer i den svenska folkkaraktäreu, som gärna öfverskattar allt utländskt,
samt på svårigheten att höja sig för förhållandena här hemma, äfven om dessa
icke på långt nar äro så svåra som många gånger i Amerika. Dessutom hägrar
för mången sedan gammalt Amerika som guldlandet, frihetens land, hvilket
också i viss mån kan vara sannt, då lefnadsförhållandena där i
genomsnitt nog äro bättre, men härför måste arbetaren prestera en helt annan
arbets-energi än fallet f. n. är på de tlesta platser härstädes; därigenom kan ju
arbetet betalas högre.

Klasskillnaden synes också mindre därstädes, hvilket på många verkar
tilldragande, och beror nog detta på at1 barnen redan i skolan få gemensamhets-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:23:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emuindhand/0078.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free