Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för Tyskland. Inga länder i Europa ha förstått att tillfredsställa reslustan hos
sitt folk så väj som Tyskland och Belgien. Alla deras floder äro fyllda med
snabbgående båtar. Alla deras stader ocb byar aro sammanbundna genom
elektriska spårvägar, för att icke saga något om järnvägarna. Ja, Tyska riket
liknar nästan en enda stor stad, oeli detsamma kan sägas bm Belgien.
Arbetslönerna i dessa länder äro cj större än i Sverige. Andå är emigrationen från
dessa länder don minsta i Ku ropa. Men så kunna då dessa länder bygga sina egna
spår- ocb järnvägar, utan att anlita utländska bolag därtill.
Ilvad jag anser vara orsaken till bristande uppfostran till arbete inom
landet:
Jag anser en orsak vara, att mellan arbetsförmanncn och abetaren är alll
för mycket stort afst&nd. Den sympatiska samarbelskänslan är i de flesta fallen
försvunnen. Ofta äger ej förmannen, verkmästaren eller ingenjören motsvarande
praktisk kunskap till sin teoretiska. Och ej sällon lägger sådana förmän det
största hindret för arbetarnas uppfoslran till arbete, emedan få sådana tillåter
sig att erkänna ett godt eller praktiskt råd från en arbetare, utan afsnubbar
honom vanligtvis med ett »hvad skulle du begripa dig på detta’, eller något
annat profaneradt uttryck som teorister har så godt om. Detta gör arbetaren
modfälld och försagd. och han täuker: »Jag bryr mig sist om hur det går.»
Opraktiska arbetsförmän bry sig ej att skilja den intelligente och flitige
arbetaren från den tröge och vårdslöse, utan behandla dem båda lilca och betala
lika. De ha intet godt ord af erkännande åt den flitige, men mycket af
förebråelser för båda. Jag har mottagit flera goda arbetare i Amerika, som lämnat
Sverige just för iJag var tvungen att sluta, ty annars linr jag arbetat mig till
döds. Jag fiek arbeta för både mig och min kamrat och fick ej någon
rättvisa.»
En annan orsak till bristande yrkesskicklighet är den af tagande hemslöjden.
Denna goda kamrat för både gammal och ung. Den sporrar till ihärdighet och
utvecklar äfveu det mekaniska sinnet. Ilvarför har man lagt den åt sidan?
Jo, den lönar sig ej, ty inan köper det så billigt 1111 för tideri. Och man får
så mycket pengar öfver till klubbhus och föreningshus, och uti dessa blir man
så märkvänlig. Där lär man sig »Solidaritetens höga moralbud». Och frukterna
— kanske märker den bäst, som varit borta från Sverige några ar. Olydnad
mot föräldrar. Ilädande mot Gud och regering. Uppstudsighet mot
arbetB-gifvare. Oförskämdheter mot kvinnor. Gestikulerande utefler vägarna, utgjutande
svordomar och okvädingsord. Detta lutar ju åt brottslighet, enligt den
uppfostran jag har fått. Och de brottsliga, ja, det är ju så naturligt för dem att
emigrera för att komma undan, som man säger. Litet mera hemslöjd, och man
vinner mera yrkesskicklighet, och brottsligheten kommer att aftaga, äfven
Amerikafeberu.
E.
V.
Under flerårig beröring med svensk-amerikaner vid amerikanska järnverk
fann jag, som ju naturligt är, den väsentligaste orsaken till doras emigration
vara af ekonomisk natur. Do ansågo sig i Sverige hafva lefvat under
ogynnsamma förhållanden, ej formildradt genom att det stora flertalet af dem tillbragt
sitt lif i missnöjets tecken. Sedan de emellertid i Amerika genom kampen för
tillvaron blifvit uppfostrade till strängt arbotc — såsom allmänt erkändt äro ju
våra landsmän af ett utmärkt virke — och sedai< de kommit till verklig insikt
om arbetets ära, hade deras människoställning blifvit en helt annan och deras
välstånd ökats. Det är framför allt dmna uppfostran till mera produktivt
arbete, som fattas här i Sverige. Finge vi det svenska folkets arbetsintensitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
