Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nöjt sig med den hjälp på annat sätt, som vunnits genom’— tullskyddet.
Med tullskyddet var aldrig afsedt att vara annat än en hjälp för stunden
— i en exceptionellt ogynnsam situation. Man måste alltså räkna med, att
den dag kommer då tullskyddet får afskaflås igen.
Afsättningon af våra jordbruksprodukter sker naturligtvis dels till
inrikes orter, dels till utlandet. Olikheterna i klimat och produktion äro i
vårt land så stora mellan de olika landsdelarna, att äfven af jordbrukets
alster den inhemska omsättningen måste vara af mycket stor betydelse. Här
är ett stort fält för våra järnvägsförvaltningar att genom klokt afvägda taxor
och lättado förbindelser göra livarje landsdels öfverflödiga produkter hastigt
och till rimligt pris tillgängliga i landsdelar, som äro hänvisade till uppköp.
Hvilka särskilda åtgärder ha nu för detta ändamål vidtagits under de femtio
aren af våra järnvägars tillvaro? Under langa tider var svaret mycket
enkelt och lätt funnet; det lydde: inga. Under senaste tid synes en och
annan åtgärd hafva vidtagits, såsom anordnandet af matvarutåg från södra
Sverige till Norrland. Men såsom nästan alltid hos oss, synes man äfven
bär hafva stannat vid halfmesyrer — det nutida Sveriges förbannelse. En
svag början är dock kanske gjord; huru mycket härvidlag kunde ej
ytterligare göras! I stället får vår egen jordbruksproduktion stagnera och
införseln af främmande produkter med hvarje år ökas.
Vårt jordbruks afyttring till främmande länder har — frånsedt den
tvinande smörutförseln — numera nära nog upphört. I början af 1870-talet
uppgick denna export till öfver 45 millioner kronor årligen, smöret oafsedt.
År 1900 utgjorde den ej fullt 10 millioner. Sedan dess har den förmodligen
gått ytterligare tillbaka. Delvis beror naturligtvis detta på importhinder å
ett par af våra förut viktigaste afsättningsorter för kött och kreatur. Men
motsvarande hinder för Danmark ha dock ej omöjliggjort för detta land att
i hög grad öka sin afsättning af jordbruksprodukter under senare tider, —
äfven oafsedt smörutförselu. Det mi! ju vara att Danmark har många fördelar
framför oss i detta fall. Men å andra sidan: hvad har i Sverige gjorts för
att hälla vår export af jordbrukets alster uppe? Visst en del i fråga om smöret
— med det nedslående resultat som nämnes här ofvan. Men i fråga om
öfriga produkter?
Men då ingenting göres för att våra jordbrukare skola få sälja sin
vara, hvarken inrikes eller utrikes, är det dä underligt, att vår
jordbruksproduktion stannat i växten?
Fisket.
Med att befrämja fisket menas i vårt land alltid att träffa anstalter för
att draga upp sä mycket fisk som möjligt nr sjön. Sedan ligga på själfva
fiskeplatserna — tyska uppköpare och tillägna sig brorslotten af förtjänsten.
Huru många millioner och tiotal millioner kronor skulle ej under de senaste
trettio åren ha stannat kvar i Bohuslän och lilekinge, om vi haft öga för
nödvändigheten att afhjälpa dessa grofva missförhållanden? Men man frestas
att ihågkomina det gamla ordet: »med seende ögon se de in tets. Däremot:
gäller det yrkets tekniska sida, måste erkännas att mycket under dessa
årtionden gjorts för vårt fiskes förkofran. Men hvarför då hafva ställt sig så
absolut likgiltig för afsättningsfrågan, som dock kunde hafva renderat så mycket
mera för jämförelsevis mindre arbete? Har man ej här ett talande intyg
om vårt svenska folks underliga felsyn i ekonomiska ting: att alltid tänka på
tekniken och låta afsättningon — sköta sig själfl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
