Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uttalande af Professorn D:r Pontus Fahlbeck, Lund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4 EMIGItATIONSUTREDNINGEX. BILAGA XVIII. SVENSKA VETENSKAPSMÄN.
Clar jag från denna mönstring at’ förhållanden, hvilka icke
eller endast i individuella fall kunna kännas skyldiga till
emigrationen en mönstring, som tor öfrigt kunde utsträckas till
åtskilligt annat, som utpekats såsom medverkande därtill till en
positiv framställning af de verkliga orsakerna, sà blir svaret mera
ovisst. Ty dessa orsaker äro mångahanda, ofta rent. individuella
eller tillfälliga, såsom personliga motgångar och olyckor, i form af
betalnincjsinställelse och liknande, arbetstvister m. m. Men vid sidan
om dessa finnas andra, allmänna och i stort verkande orsaker; och
det är framför allt dem. man skulle vilja känna. Några af dessa
äro ock så i ögonen fallande, att man utan en närmare
undersökning kan utpeka dem. Be förnämsta synas vara följande tre:
1) den starka uppåtgående strömmen uti det svenska
samhället och svårigheten för en stor mängd att, såsom de
önska, följa denna drift; 2) den på jorden hvilande
skuldbördan; samt 3) dragningskraften från i Amerika bosatta
landsmän. Den första af dessa orsaker gäller mest de unga och
obesutna, den andra de äldre besutna, den tredje i lika grad alla.
Några ord torde vara tillräckligt för att belysa och bestyrka dessa,
hvad man kan kalla, objektiva orsaker till emigrationen, hvar
och en för sig.
1 hvarje nutida samhälle pågår en strömning nedifrån upp,
från lägre klass och lefnadsställning till högre. Genom denna
sociala omsättning rekryteras den högsta klassen oafbrutet med
uppåtsträfvande nykomlingar från lägre lager. Men vidare pågår
en ständig strömning från de egendomslöse till de besutne, från
arbetarens och tjänarens klasser till jord- och husägarnes ni. m.
Den förstnämnda rörelsen är i Sverige tack vare den kostnadsfria
undervisningen större än i något annat land, med den följd att
trängseln på alla hithörande banor är utomordentligt stor och
giftermålsfrekvensen oerhördt liten. Den andra rörelsen, som gör
arbetaren liksom hemmansägarens söner till själfägare, går
däremot efter all sannolikhet jämförelsevis trögt och i alla händelser
l’ör trögt i förhållande till vederbörandes önskningar i detta fall.
Ty det är obestridligt, ott nu mer de nämnda folkelementen allt
ovilligare finna sig uti utsikten att aldrig annat bli än arbetare
eller tjänare. Framför allt torde detta vara fallet med
landsbygdens unge män. Att ständigt tjäna utan utsikt att någonsin
kunna få eget hem och en någorlunda själfständig ställning —
det är detta, 9om drifver sa många af denna klass öfver till
Amerika, där de hoppas kunna nå ej blott det utan möjligen
ännu mer.
För de små hemmansägarne åter och sannolikt ock för både
små och stora hemmansägares söner är den tryckande jordskulden en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
