Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uttalande af Doktor Adrian Molin, Sekreterare i Nationalförsamlingen mot emigration, Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22 EMIGRATI0N8UTREDNINGKN. BILAGA XVIII. SVENSKA VETENSKAPSMÄN.
sedan länge tunga skattetrycket lilef härunder alltmera besvärande.
Slutligen hade jorden redan tidigt börjat belånas i stor skala, dels
för genomförande af moderniseringar i driften, inköp af
jordbruksmaskiner etc., dels för att lättare komma öfver de besvärliga
arf-skiftena, dels och kanske vanligast blott for att kunna hålla
affärerna löpande i de dåliga tiderna. Detta lyckades sällan. Lån skola
förräntas, och när räntorna icke kunde betalas, fick gården säljas
— och ägaren emigrerade.
Det var dylika jordägare, som inledde utvandringen. Det är de,
som brutit upp stora sträckor af Amerikas jord, och det är de och
deras ättlingar, som slagit sig väl fram därute och nu utgöra kärnan
af den svenska befolkningen i Amerika. Men med
kommunikationsväsendets snabba utveckling och möjligheten till billigare öfverresor
grep rörelsen alltmera omkring sig. Nu kom turen till
landtarbe-tarne, till städernas handtverkare och till kvinnorna. Hemmansägarne
följdes snart nog af hemmasönerna, som alltjämt utgöra en
mycket talrik grupp af utvandrarne. Äfven till deras emigration låg
orsaken i jordbrukets tryckta läge och klena utkomstmöjligheter,
men dessutom och inte minst i svårigheten för de yngre sönerna i
bondehemmet att öfver hufvud erhålla jord att bryta och bruka i
hemlandet, sedan gärden icke ytterligare knnde klyfvas och den äldste
öfvertagit hemmanet. Statsmakterna försummade att sörja för en
normal tillgång på jord, ju, lagstiftningen hade dessutom kringgärdat
förvärfvat af jord med senfärdiga och hindrande bestämmelser. Här bjöd
åter Amerika öppna möjligheter till nära nog gratisförvärf af jord
och ett besittningstagande af jorden utan onödiga formaliteter.
Inte nog därmed. At den. som inte ville eller inte kunde
skaffa sig ett eget jordbruk, men som blott ägde ett par friska
starka armar, bjöd Amerika arbetslöner, med hvilka den tidens
Sverige icke på långt när kunde täfla. Och ju längre tiden led
blefvo de höga arbetslönerna därute den kanske främsta lockelsen
till utvandring. Den svenske hemmasonen eller drängen kunde som
grofarbetare i Amerika på ett tiotal år spara ett kapital, med
hvilket han sedan i Sverige kunde köpa en gård, som ban genom
arbete här hemma icke sett sig någon möjlighet att förvärfva. Äfven
yrkesarbetaren bjöd den amerikanska storindustrien med sin
utvecklade teknik och arbetsintensitet långt högre löner än handtverket
och småindustrien här hemma. Och slutligen kunde Amerika bjuda
äfven åt kvinnorna såsom tjänarinnor i de större städerna en tillvaro,
som syntes hemmadottern eller pigan från den aflägsna svenska
landsbygden lockande icke blott genom den höga aflöningen utan äfven
genom det frestande skimmer som ligger öfver »den stora världen».
De genom ilen manliga utvandringen minskade äktenskapstillfällena
framkallade dessutom naturligt den kvinnliga emigrationen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
