Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uttalande af Doktor Adrian Molin, Sekreterare i Nationalförsamlingen mot emigration, Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DOKTOlt ADRIAN MOLIN.
31
nåde landet öppet för de stora sädesprodueerande ländernas — Rysslands
och Amerikas — massöfverskott. Med det kunde den hårdbrukade,
sugna svenska jordens produkter icke täfla. Detta, så mycket mindre
som den svenska jordbrukstekniken vid denna tid stod på en mycket
låg ståndpunkt — stalplogen hade ännu icke börjat användas, och
jordbruksmaskiner af modern typ saknades ännu fullständigt, —
men jordbrukets omkostnader för arbetskraft, skatter och räntor steg
för steg ökades.
Det svenska jordbruket var så mycket känsligare i denna
konkurrens som det var ensidigt lagdt just på sädesproduktion. En
allmän omläggning har ju sedan dess ägt rum. Tyngdpunkten ligger
nu på mejerihandteringen. Och tullskyddet har gett äfven
sädes-produktionen ett välbehöfligt stöd i konkurrensen. 1 tekniskt
afseende har ju också vårt jordbruk ryckt stora steg framåt på de
sista årtiondena. Slutligen har genom kommunikationsväsendets
utveckling, hvarigenom öppnats vidare afsättningsmöjligheter för
jordbrukets produkter, grunderna för jordbrukets ekonomi i hög grad
förskjutits.
Det är klart att härunder har också det ekonomiska utbytet af
jordbruksdriften blifvit ett annat än för några årtionden sedan. Men
ännu befinna vi oss endast i denna utvecklings början, ännu
disponeras stora arealer af landets jord af den generation, som fick sitt
föreställningssätt bestämdt under tiden för modernäringens djupaste
betryck, sora icke förmått mer än undantagsvis följa med tiden och
utvecklingen, och som ännu har misstron mot jordbruket i blodet.
Ingen modern jordbrukare tviflar dock numera på det svenska
jordbrukets bärkraft — under förnuftig teknisk och trygg handelspolitisk
ledning.
Det är uppenbart, att under denna utveckling måste orsakerna
till den jordbruksidkande befolkningens utvandring ha väsentligen
förskjutit sig. Orsaken kan icke i samma utsträckning som på 60-talet
vara svårigheten att föda sig på jordbruket. Snarare är den numera
den ännu kvarlefvande föreställningen om svårigheten att lefva pä
jorden gifvetvis en nästan lika god emigrationsorsak som
svårigheten själf, så länge öfvergångsperioden räcker. Särskildt i vissa
efterblifna delar af landet, t. ex. Dalsland, Öland, spelar denna
psykologiska emigrationsorsak en mycket stor roll. Flerstädes i
kommunikationsfattiga karga trakter äro naturligtvis också alltjämt
förutsättningarna för ett ekonomiskt bärkraftigt jordbruk mycket små.
Men denna förskjutning har gått ännu ett steg längre. En
viktig emigrationsanledning är numera, såsom också tidigare antydts, att
söka i svårigheten för det uppväxande manliga släktet inom
jordbruksnäringen att i Sverige erhålla lämplig jord af landets stora
tillgångar. Detta har visserligen ofta bestridts, men med allt mindre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
