Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 IS KMIGKAT10NSI TRKDNIXGKN. HU,. II. UTVANDRINOSVXSKNDKT I SVERIGE.
drassen af en ungefär 4" tjock dyna. Stoppningen var någonting liknande
bast. Kudden hade samma stoppning. Den liknade till formen kuddarna i
vara svenska andra klass vagnar. Tyget till både madrass och kudde var af
groft, blått tyg. Ocli sa en filt.
Första natten ombord var det så kallt att vi frösö, men sà fingo vi en filt
till påföljande dag. Natten därpå var det sa varmt, att det var nästan
omöjligt kunna sofva för den skull. Sa där växlade dot. Ena natten kallt,
andra natten varmt. Kl. ungefär (i pa morgonen kom en pojke in och for
med en blöt trasa öfver golfvet. Lite senare en kvinna, som fyllde vår
vattenkaraff och torkade vart tvättställ. Sedan kom pojken och tömde ut
tvättvattnet. Liknande var förhållandet på Cunardlinicn, blott med den
skillnaden att vi där, om jag mins rätt. fingo handdukar, här inga.
Ombord å Oskar II syntes det sora om de hade det, bättre med hytter
än pa de engelska linier jag rest med. Inte sa att hytterna voro bättre, men
jag säg inga sådana där stora lafvar, afdelade med säckväf, som jag säg pä
Ivernia. Hnrü det är på de stora nya båtarna vet jag inte, men skulle
önska få resa hem med Cunardliniens nya 32,500 tons »Mauretania» eller
systerbåten .l.usitania». Skillnaden i pris pa en 2:dra kl. biljett New-York —
Stockholm pä Mauretania och Oskar II är ungefär 22 dollar. Med
Maure-tania 84-f,o, med Oskar ungefär 62t>0. Men dä finge jag göra den allra
bästa jämförelsen.
Bemötandet pä (Iskar var som på andra båtar. De lyssnade till vara
önskemal, knyckte på axlarna och — ingenting vidare. Var uppfattning var,
att danskarna favoriserades. Jag hade fått en hytt utan dagsljus, och
jag had stewarden, chefen pä vår afdelning, att få byta. Jag fick till svar att
det inte fanns någon hytt ledig, de voro alla upptagna. Så en dag kom det
ut ett anslag att en mr Mickclsen skulle hålla tal o in -Mina resor genom
Amerika och Europa, särskildt Ryssland». Mannen, som var dansk, hade
varit i Amerika i 42 är. lian började mod att. skildra sitt hem i södra
Kalifornien, talade om hvilket paradis det var, att det var en plats för folk,
en plats som fä, talade om huru han tyckte det var synd om folket »hjemme
i Danmarks som måste ha snö och kallt dà man kunde gå ut i hage och
plocka de »dejcligste blomster». Beklagado att tidningarna och ledande
personer i gamla landet tala sa illa och osannt. om Amerika, m. m. i samma stil.
Sedan han slutat, gick jag fram till honom och frågade om det var lätt att
fä land i Kalifornien nu och om det var billigt. »Nej», svarte han, »det är
upptaget. Jorden kostar nu 200 à 250 dollar acren». Det är något för
fattiga emigranter dets, sade jag. Han bara knyckte på axlarna och log. Han
påstod i sitt föredrag, att det godt finnes plats för halfva Europas befolkning
däröfver i dag.
En dag träffade jag den mannen när ban skulle ga t,ill sin hytt. Jag
had att lä följa honom och se huru ban bodde. Han hade eu ljus, treflig
fyra mans hvtt ensam, den trcfligaste jag såg på båten. Den låg just vid
uppgången till andra klass. Sa (dika kan det delas.
New York den 30 april 1008
K. Il—n.
Skandinavien—Amerika-linion.
Denna den danska ångbätslinien till Amerika. — en afdelning
för sig af Det Forenede Dampskibsselskab i Köpenhamn — för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
