- Project Runeberg -  Emigrationsutredningen : Bilaga II : Utvandringsväsendet i Sverige /
126

(1909) [MARC] With: Gustav Sundbärg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

120 KMIGRATION8UTKEDNINOKN. BIL. II. ITVANDRINGSVÄSENDET I SVERIGE.

för småbarnens behof; på (lera ställen anslag: Politi-loven tillader icke
att passagererne faa være ]>aa soveværelsct mcllcm 9 f. m.—7 e. m.» Efter
allt hvad vi vid efterforskamie kunde finna, fanns ej någon sådan Politi-lov.
Vid stark tillströmning af emigranter torde antalet af personer i rummen icke
sällan öfverskrida det tillåtna, antingen så att kontrollören har öfverseende
därmed tör tillfället eller att böterna vid missförhållandets beifrande äro sä
försvinnande små (enligt mig företedda referat ur rättegångshandlingar), att
hotellets vinst af den hötfällda åtgärden väl hetäcker dem.

Önskemålen, som af pastor Wolfbrandt framställas, äro behjärtansvärda,
och därtill ma läggas, da ban i sitt arbete ansåg sig kunna fä stöd däraf,
att ett offentligt uppdrag bör lämnas honom att hafva tillsyn öfver svenska
emigranters behandling i hotellen, allrahelst ban därvid har att påräkna svenske
konsulns intresse och kraftiga ingripande.

Mr I.odges rapport anger i ett par fall. hvad vid olika mål serverades.
Om matens beskaffenhet uttalades olika omdömeri, äfven i fråga om samma
hotell, men hvad som gafs var i allmänhet detsamma. Samma gradering som
i fråga om rummen torde kunna gälla äfven serveringen. Någon bestämd
anmärkning kan jag ej göra, ehuru jag fick bevittna åtskilliga måltider.

[’astor Wolfbrandt. återkommer i sina önskemål till att påyrka
emigranternas tillträde till hotellen från hufvudingång från bred gata och icke från
dålig gränd. Därtill manas ban tydligen af mångårig erfarenhet af dåligt
inflytande i moraliskt afseende på emigranterna, som ofta vistas utanför porten.
Mycket afseende fästes vid denna synpunkt i Tyskland.

Skulden för förefintliga missförhållanden torde vara att, tillskrifva
bris-taudc tillsyn från den högsta ledningen inom do bolag, som betjäna sig af
einigraiithotellen. allrahelst om släktskap mellan föreståndaren på hotellet oeh
någon hufvndkontorot anställd, mera betydande man leder till alltför stort
undseende. Dessutom erbjuder emigranttrafiken, icke minst hvad beträffar
uppehället i land. så stora svårigheter, att. vården om emigranternas nödtorft
och, om möjligt, trefnad, fordrar icke blott kostnader och kraftig ledning utan
ock personligt, intresse för emigranterna, hvarigenom verkliga behof vänligt
fyllas och framträdande oarter genom vaksamhet, oeh förståndig anordning
hämmas. Det är ock helt naturligt, att enskilda tjänstemän vid
ordningsmaktens kontroll Kitt blifva vanmäktiga och kanske beroende af de mäktiga,
inom samhället inflytelserika bolagens styrelser, om ej samhället, själft genom
sina högsta myndigheter på ett ingripande Sätt kontrollerar det bela såväl i
sitt eget som emigranternas välförstådda intresse. I de hotell, mot hvilka
anmärkningar här ofvan framställts, förmärktes ock föga tillmötesgående
eller delvis, såsom det syntes, tillbakahållen ovilja, gentemot den undersökning
som gjordes.

Undersökningen afsåg hufvudsakligen tredje klassens passagerare. För
första och andra klassens var det ordnadt såsom ä vanliga hotell, på andra
klass någon gäng äfven med fyra bäddar i ett rum.

Tiden för emigranternas uppehåll i Liverpool växlar i regel mellan 1—4
dygn; smittosamt sjuka, oftast i ögonsjukdom, oeh deras närmaste kvarhålla*
längre, och (lä på bolagens bekostnad. Fall förekomma dock af längre
uppehåll, förorsakade af bolagen, såsom vid alltför stark tillströmning af emigranter,
synnerligen pä våren. Därom uttalar sig konsul Enhörning i skrifvelse (ill
generalkonsulatet i London den 14 maj 1907 i anledning at" ett fall, dä
emi-srranter fått löfte om afresa från Southampton pä viss dag med uppgifvet
fartyg, men utan vidare förts till Liverpool för en för dem betydligt
ofördel-aktigurc befordran, sålunda: — »Få grund af hvad sålunda vid flera
tillfällen kommit till min kännedom, önskar jag i djupaste ödmjukhet hemställa.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:25:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emuutvvas/0128.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free