Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kal Kalsons visbok - Otillja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
137
Otillja.
TVT u är den tiden fula mä bladena di gula, som sig bortfalla tätt — Så säger du Otillja, men dä ä mot min vilja, att klandra herrans sätt.
För ä dä vår mä knoppar å sång i tränas toppar, så gör dä mej så gla.
Å sommarns rosenhäger, som gror på våra äger ä åksåledes bra.
Å inte blir ja ärger när höstens granna färger som ell belyser oss.
Dä ä som gullmedalljer för sommarens batalljer imot tybärrkoloss.
Å vinteren mä snögen på silfver ä förmögen å ger i stuga frid.
Där läser vi i glöra di tankar som oss föra till en förjuvli tid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>