- Project Runeberg -  Om 1688 års engelska revolution /
22

(1875) [MARC] Author: Theodor Westrin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

nighet om Wilhelms afsigter. Det blef nu hans ögonmärke
att stilla den gäsande oro, som rådde i sinnena, och att draga
ett streck ötver Oraniens planer. Huru skulle detta tillgå?
Jo, genom eftergifter hemma och genom ett omslag i de
utländska förbindelserna. Han visar sig vara i besittning af en
politik, som man skulle misströsta om att finna hos denna
nästan fanatiske man. Men hur fin hans statsnannakonst än
var, skulle hon ändock lända honom föga tili gagn, ty hon led
af ett svårt och obotligt fel — hon kom för sent. Han skiljer
sig från Frankrike. Genom detta drag ville han vinna
nationen åt sig; ty skulle han kunna vänta något tillmötesgående
hos det parlament, på hvilket han arbetade, så måste han
afstå från alla förbindelser med det allmänt hatade Frankrike.
Han söker närma sig Generalstaterne. Hur skulle han icke
stäfja Oranien genom att undandraga honom deras medverkan!
Skulle han icke eröfra åt sig engelsmännens hjertan genom att
ådagalägga sig vara Temples lärjunge? Men i stället för att i
Staterne finna beredvilliga bundsförvandter, möter honom från
dem ett svar, som icke lemnar något tvifvel om, att de redan
äro enige med hans fiende. Hemma gälde det att söka
försona med sig dem, som han mest förolämpat — episkopalerne.
I en proklamation lofvade han att skydda anglikanska kyrkan
och att upprätthålla uniformitetsakten. Men hade han ej gjort
samma försäkran i en långt betydelsefullare stund, vid sin
tronbestigning, och hade han icke likväl brutit henne? Han
vänder sig att begära råd till dessa biskopar, hvilka han sökt
skrämma genom häkte, och bland hvilka funnos några, som
skrifvit till Oranien. Med svidande hjerta måste han
upphäfva Höga Kommissionen, tuktoriset öfver kyrkan, och ge
upprättelse åt de korporationer, öfver hvilka han låtit våld gå
för rätt. Men dispensationsrätten ville han icke uppgifva.
Utan honom var dörren för alltid stängd för Jakobs
trosförvandter — men med honom var ju ingen förbindelse för svår
att för tillfället ålägga sig. Detta förstodo episkopalerna lika
väl som konungen och, så länge detta fruktansvärda medel var

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:32:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/engrev1688/0024.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free