- Project Runeberg -  Om 1688 års engelska revolution /
51

(1875) [MARC] Author: Theodor Westrin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.


I begge de stora tilldragelser, som skakat det britiska
riket under det 17:de seklet, har Irland spelat en ej
obetydlig rol. När det på Karl l:s tid med kännedom om den
våldsamma spänningen i England och med de skotske
presbyterianernes lyckade revolution för ögonen reste sig mot det af en
främmande stam, en främmande religion och en främmande
civilisation utöfvade förtrycket, så tillmättes denna i sig sjelf
så naturliga handling ett djupare motiv än det, hon verkligen
egde, och kom derigenom att så verka på situationen i
England, att hon kan betraktas som en af motorerne till den
följande omstörtningen. Den irländska resningen betraktades af
många den tidens Engelsmän som en tillställning af styrelsen
för att få en giltig anledning och ett bevekande skäl till
uppsättandet af en armé, en armé, som likväl skulle komma att
bekämpa ej upproret på andra sidan sjön utan oppositionen
hemma; ja ifriga presbyterianer tilltrodde hofvet den lömska
och otroliga planen att med irländarne åsyfta ett anfall mot
protestantismen! Det må nu vara huru som helst, säkert är
att partiförbittringen underblåstes och att splittringen mellan
kavaljerer och rundhufvuden blef allt större genom denna
episod. Med mera bestämdhet kan man döma om Irlands
förhållande till 1688 års händelser. I Jakob II:s politiska
program intog Irland en icke ovigtig plats. Jakob ville skaffa de
katolske irländarne större oberoende gent emot kolonisterne —
detta var en handling af religiös pligtkänsla och mensklig
rättvisa men opolitisk. I Engelsmännens ögon blef hon ett
förräderi mot fäderneslandet. Hade konungens plan inskränkt
sig till detta i alla afseenden prisvärda ömmande för lidande
trosförvandter, hade det varit väl, men i Irländarnes
emancipation ingick verkligen en landsförrädisk tanke: hon skulle blifva
ett medel till katolicismens seger i England. En engelsk
konung[1] i förbund med Irländare mot Engelsmän — det var


[1] Att göra Irland till ett af England oafhängigt rike var aldrig Jakobs
mening ej ens på den tiden, då de andra båda kronorna voro honom
beröfvade. Att han dock för ett ögonblick, innan honom föddes en son, tänkt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:32:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/engrev1688/0053.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free